tisdag 17 juni 2008

FRA-debatten

Det tv-kort som jag köpte till min jobbdator för en tid sedan ger mig ingen arbetsro. Jag har under dagen försökt läsa korrektur på kapitel 4 till min avhandling, men på tv'n/datorn har samtidigt SVT 24 stått på med sändningen från Riksdagsdebatten om FRA-lagen.

Det har varit en oerhört bra underhållning. Man måste verkligen gilla de unga centerpartisterna Federley och Johansson för att de ger oss en fantastiskt rafflande show. Under Fredrick F's 15 minutes of fame i talarstolen höll han oss tv-tittare i ovisshet ända till slutet. Han stakade sig, föll närapå i gråt, hänvisade till mamma, etc. På ett lysande sätt tog han t.o.m. upp försvarsministern i en replikväxling innan han meddelade sitt beslut om återremiss och, om det faller (vilket det självklart gör), avslag till lagförslaget. När Annie J gick upp var det ju inte längre lika spännande, men även hon visade stort mod och engagemang genom att gå emot partilinjen.

I morgon är det omröstning. Jag hoppas att Centerns återremiss faller (hur segt skulle inte ytterligare en vända vara efter åratal av remisser och återremisser!?). Då får vi se två unga liberaler rösta emot sin regering. Men hur blir det med nu med moderaterna och folkpartisterna? Varken t.ex. Birgitta Ohlsson (fp), Karl Sigfrid (m) eller Cecilia Wikström (fp) var i plenum idag. Betyder det att de kvittar ut sig i morgon? Förmodligen! Trist!

Bäst av alla var dock Mehmet Kaplan (mp) som i ett lysande och jättelångt anförande fullständigt manglade sönder hela förslaget. Stor underhållning! Tillsammans med vännerna från centern har han visat att en riksdagsdebatt kan vara lika kul och spännande som en match i fotbolls-EM.

---

En rätt märklig sak som inträffade efter att jag alldeles nyss drog ur tv-kortet från datorn för att återgå till avhandlingstexten är att jag hamnade mitt i kapitelsammanfattningen på sidan 261, och läser:
Actor* i fallet Ebelska upploppet stod för en äldre rättssyn än de åtalade männen som pläderade för ett mer individbaserat och mindre auktoritärt samhälle. Diskussionen på riksdagen 1810 visade upp liknande klyftor. Mordet på Axel von Fersen var i högsta grad politiskt till sin karaktär. Det slog upp ett sår som skakade om det svenska samhället på ett sätt som inte tidigare varit fallet i samband med folkliga oroligheter. Lagarna ifrågasattes och en skiljelinje i debatten låg i respekten för medborgarna kontra den allmänna säkerheten. Debatten skulle komma att pågå under mycket lång tid – och är ännu i våra dagar högst aktuell.

Spökigt!?
__
*) Actor är en äldre benämning på åklagare. Ebelska upploppet utspelade sig på Slottsbacken i januari 1793. Fersen lynchades i juni 1810. Avhandlingen kommer nog till våren 2009.

måndag 16 juni 2008

FRA

Precis som alla andra måste jag också länka till Mattias Svenssons välgjorda youtube-klipp om FRA-lagsförslaget som ska bifallas/avslås i övermorgon. Den bodströmska integritetskränktningspolitiken måste stoppas. Pressen är hård på de unga liberalerna (läs ex i DN, DN, SVD, SVD eller på tusen andra ställen), och jag tror vi kommer få se att de i slutändan faktiskt röstar utifrån sin övertygelse. Minst fyra ungliberaler måste skakas fram; allt annat vore en stor skandal och bedrövelse.


» Klippet är lite av ett mästerverk. Replikerna är skrivna av nyliberlalen Mattias Svensson (som jag fordom brukade spöa rejält i badminton), och bearbetningen är gjord av någon annan...

» Filmen "I döda poeters sällskap" är en osedvanligt sentimental smörja om flumpedagogik och kunskapsförakt där Mork (från Mork & Mindy) kommer tillbaka till jorden och sätter griller i huvet på unga studenter. Minns att jag smet iväg drygt halvägs in i filmen när jag såg den första gången på bio. (Men det var i och för sig på Armyvision - den provisoriska bion inne på kasernområdet, när jag låg i lumpen).


»
Miljöpartiet är f.ö. det enda partiet som säger Nej (sossarna och vänstern kommer fega ur med reservationer)!

söndag 15 juni 2008

Ångbåtar och demokrati

Jag ser på Svt:s ABC-nyheter idag att kulturborgarrådet (fp) lovar 300.000 kr till Stockholms ångbåtar. Det är stiftelsen Skärgårdsbåten med sina tre båtar: Mariefred, Blidösund och Saltsjön som får 100.000 kr var till drift och renoveringar.

Det är naturligtvis bra. Stiftelsen är i stort behov av ekonomiskt stöd. Pengarna borde rent av delats ut redan förra sommaren. Men vad som stör mig är att borgarrådet står och delar ut medel ur kulturbudgeten på det här sättet. Var fick hon de pengarna ifrån?

Tekniskt sett kommer bidraget från enheten för kulturstöd. Där har den nya majoriteten höjd beloppet som förvaltningen får ta på delegation - utan att blanda in politikerna i kulturnämnden - till 350.000 kr.*) Nu har uppenbarligen borgarrådet själv gått in och beslutat om ett väldigt högt kulturstöd till en enskild verksamhet. Beslutet har således politiserats utan att nämnden fått vara med. Termen "ministerstyre" finns inte i kommunallagen, vilket gör att borgarrådet i lagens mening inte gör något brottsligt. Men hur demokratiskt är ett sådant agerande?

Mina val(rörelse-)löften:
I valrörelsen inför nästa mandatperiod kommer jag arbeta för sänkt belopp för vad förvaltningen får ta på delegation. Dessutom vill jag ha tillbaka utskottet för kulturstöd där politiker från alla nämndens partier satt med och hade insyn i och möjlighet att påverka hur skattebetalarnas pengar fördelas ut. Det handlar om att stärka demokratin, förbättra dialogen mellan tjänstemän och politiker och skapa ett trevligare politiskt klimat där oppositions- och majoritetspolitiker kan börja prata med varandra igen.

*) Höjningen av delegationsbeloppet var den första åtgärden som den borgerliga majoriteten gjorde efter valet 2006. Tidigare låg beloppet på 200.000 kr, vilket är mer rimligt. Samtidigt tog man bort flera politiska församlingar som reglerade kulturverksamheten. Bl.a. försvann Stadsmuseinämnden, bidragsutskottet och biblioteksråden. Det var ett hårt bakslag för demokratin som jag hoppas kunna vara med om att rätta till efter valet 2010.

fredag 13 juni 2008

Nej till Lissabonfördraget

Under eftermiddagen har prognoserna successivt stärkts. Det pekar tydligt mot ett nej i Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget. Därmed har ett av Europas mest EU-vänliga länder för andra gången i rad röstat nej till en EU-grundlag som innebär fortsatt federalisering och försvagad demokrati.

måndag 9 juni 2008

Borgarnas misstro till lokalt inflytande

Jag sitter på jobbet och lyssnar förstrött på debatten från Kommunfullmäktige som pågår för fullt just nu.

Jonas Eklund (mp) har lämnat in en interpellation om smygavvecklingen av det lokala inflytandet vid byggprocesserna runt om i stan. Sedan borgarna tog över makten i Stadshuset har remisser om nybyggnationer inte lägre skickats ut till stadsdelsnämnderna, och Jonas undrar när och hur det beslutet togs, och kanske framför allt varför och vilka konsekvenser det får.

Svaret som gavs från Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) var väldigt mycket ett: "goddag yxskaft". Inga svar på frågorna gavs, däremot ett långt citat från plan- och bygglagen (vilket inte alls efterfrågades).

I plenum inledde Jonas Eklund med att ställa sina frågor igen. Men Söderlund vägrar fortfarande svara och går istället till - fullständigt osakliga - angrepp på miljöpartiets politik. Han menar exempelvis att mp är emot varje nybygge staden. Tydligen har han då missat det program som vi lade för några år sedan om 70.000 nya lägenheter. Många av dem skulle ligga på nuvarande Bromma flygplats. Men det har Söderberg et al. sagt nej till!

Att hoppa över stadsdelsnämnderna som remissinstans är ett gigantiskt ingrepp i den demokratiska processen. Men sånt vill Söderlund inte höra - han vill istället bestämma själv utan jobbiga diskussioner med de boende i närområdet.

I sammanhanget bör även tilläggas att remisserna inte heller längre går till Stadsmuseet med den automatik som skedde tidigare. Under förra mandatperioden hade vi 5-6 byggremisser på varje sammanträde med Stadsmuseinämnden. Under det senaste 1,5 året har vi haft ungefär lika många totalt(!). Jag har frågat var ärendena har tagit vägen och fått svaret att museet inte fått några remisser att lägga fram för nämnden.

Det sätt som borgarna forcerar fram nya hus, byggnader, kvarter och hela stadsdelar på, utan att den antikvariska kompetensen ens tillfrågas, är närmast skandalartat. Att Söderlund dessutom kliver upp tre gånger i talarstolen utan att svara på de frågor som ställs gör verkligen inte saken bättre!

söndag 8 juni 2008

Vänstern och fildelning

Det är bra att också vänsterpartiets medlemmar ville vara med på tåget. Tidigare hade ju partistyrelsen uttalat sig positiva till fildelning, och nu gick det förslaget också igenom på vänsterkongressen idag.

Förhoppningsvis hakar ytterligare några partier på så fort som möjligt så att lagen kan ändras så att man inte riskerar att "jaga en hel ungdomsgeneration"*. Att Bodströmsossarna med sina storebrors- och övervakningsidéer inte går med på lagändring är väl inte så konstigt, men de pariterna som kallar sig "liberala" borde väl sluta upp!? I längden är ett förbud inte hållbart. Det finns många likheter med t.ex. debatten om folkbibliotek vilket det har skrivits åtskilligt om på bloggar och andra ställen på internet - hur skulle författarna få betalt? De upphovsrättsliga problemen går att lösa!

Nåja, nu är vi iallafall två partier som båda står för mer frihet och mer kultur åt folket"!

___
» Läs mina tidigare inlägg om fildelning.

* Citatet är från SVT:s Duellen som sändes inför valet 2006. Där lät det så här:
Göran Persson:
Vi måste se till så att ungdomar som gör den här nedladdningen inte upplever sig som kriminella.
Fredrik Reinfeldt
:
Vi kan ju inte jaga en hel ungdomsgeneration för att de gör någonting som är superenkelt.

Kulturverksamhet och hyror

Efter omfattande renoveringsarbeten börjar nu kulturverksamheten successivt återetablera sig på Skeppsholmen. Men hyrorna har ökat kraftigt. Just höga hyror, är ett gissel för många små och fristående kulturinstitutioner. Nu måste mer pengar tillföras kulturnämnden. Det räcker inte att fortsätta med prioriteringar, omfördelningar och trixande med budgetposter så som borgarna har gjort hittills.

fredag 6 juni 2008

Sveriges nationaldag

Idag är det Sveriges nationaldag! Det har jag firat genom det fina förtroendeuppdraget jag fått att vara med vi utdelningen av minnesbevis, mm till de nära 3000 Stockholmare som under det gånga året blivit svenska medborgare (ca 400 närvarade i Blå hallen idag). Ceremonin ägde rum i Stadshuset med prisutdelningar och tal av några borgarråd, spelmanslag och nationalsång.

Stockholm har alltid varit en stad med hög inflyttning. Nivån har legat relativt konstant ända sedan staden grundades på 1200-talet. Och det är inflyttningen och invandringen som har drivit vår stad framåt. Det har därför varit jätteroligt att få vara med om att välkomna dessa nya medborgare idag.

Det var ett bra sätt att fira den 6 juni på. Men i övrigt är jag inte särskilt nationalistisk av mig. Jag är dessutom minst sagt en smula tveksam till själva nationaldagen, varför firar vi egentligen den 6 juni!?

Svaret ges i en kort - men starkt kritisk och ifrågasättande - notis som jag skrev för något år sedan:

Varför firar vi Nationaldag den 6 juni?
Det påstås - bland annat på Nationaldagens officiella hemsida www.nationaldagen.se - att vi firar den 6 juni som en eftertanke till att "vi lever i ett demokratiskt land med fred, frihet och respekt för mänskliga rättigheter". Det kan då vara på sin plats att stanna upp och fråga sig vad de två historiska händelserna, Gustav Vasas kröning 1523 och regeringsformens antagande 1809, egentligen stod för. Knappast demokrati: 1523 fanns inte ordet i det svenska språket, och användes det 1809 var det enbart som invektiv – något att förfasas över.
Nä, i själva verket är de två orsakerna till varför vi firar nationaldagen båda riktigt goda exempel på demokratiska fiaskon. Gustav Vasa slängde ut systemet med valda kungar och införde i dess ställe dynastins princip med arvkungadöme. Och det som föregick 1809 var en djupt orättfärdig statskupp där den legitima regenten skickades i landsflykt. Och istället inrättades under en period en militärdiktatur. Författningen arbetades alltså fram under ledning av en general. Är sådant verkligen värt att fira?

» Foto Anders Hviid. Mer om nationaldagsfirandet kan man läsa t.ex. i DN och SVD eller på Kulturförvaltningens hemsida.

onsdag 4 juni 2008

Vikingamuseum

Historiska museet har lanserat planer på att bygga ett vikingamuseum. Det är bra! Många har efterfrågat det och det finns goda förutsättningar för att få en både bra, lärorik, vacker och lockande utställnings-/upplevelsedel. Såklart finns det stora risker också: "vi kommer ta upp både mytens och verklighetens viking", säger Lars Amréus. Hur det där med "mytens viking" ska läsas återstår väl att se, men förhoppningsvis får i väl iallafall slippa vulgäruppfattningar om hornbeklädda stadiga karlar som for i västerled och österled och plundrade och drack mjöd...

Den svenska vikingen var i själva verket en bonde. Det var ett utpräglat ruralt samhälle där jordbruk och viss boskapsskötsel byggde ekonomin. När moderaterna i Stockholms stad nu har givit stadens kulturförvaltningen i uppdrag att uppföra ett vikingamuseeum så är de därför ohyggligt historielösa. Stockholm är en medeltidsstad, och vi bör därför satsa på det medeltidsmuseeum vi redan har. Vi borde ha sett till att bygga ut lokalerna under Norrbro. Men den borgerliga majorieteten sa nej till det på Kulturnämndens sammanträde i augustei förra året.

Därför att det bra att staten nu tar sitt ansvar och bygger vikingamuseet så kanske stadshusets borgerliga majoritet äntligen kan koncentrera sig på det som är vårt ansvar!

» Så här skrev jag till Kulturnämnden den 28 augusti 2007, ang. ett mycket dåligt förslag att avbryta medeltidsmuseets vidareutveckling:

Kulturnämnden

Ärende 7
Inriktningsbeslut med förslag om tillbyggnad av Stockholms Medeltidsmuseum

Förslag till beslut
att avslå det av förvaltningen presenterade förslag 1
att gå vidare med utbyggandet av museets lokaler
att därutöver anföra följande:

Stockholm är en medeltidsstad!

Stockholms Medeltidsmuseum har en viktig funktion i att förmedla förståelsen för stadens roll i ett medeltida europeiskt kulturarv. Med förhållandevis små medel har museets personal lyckats skapa en stor och angelägen verksamhet som håller mycket hög kvalitet: Museet innehar en ledande position bland nordiska medeltidsmuseer. Det är det museum i Sverige som tar emot flest barngrupper per år. Genom den starka kopplingen till den akademiska världen som har byggts upp bl.a. genom många års kontakter med medeltidsforskare på Stockholms universitet och andra lärosäten runt om i Sverige utgör Medeltidsmuseet en omistlig länk mellan akademin och allmänheten.

Det nuvarande museet visar upp en fantastisk verksamhet men begränsas dessvärre av otillräckliga lokaler. Personalens arbetsmiljö måste förbättras och det är naturligtvis av stor vikt att personalen har sina arbetsplatser i direkt anslutning till museet. Den stora mängden unga besökare i form av skolbarn måste även ges ordentliga utrymmen för att äta matsäck med mera. Likaså är förbättrade möjligheter att hålla tillfälliga utställningar starkt efterlängtade. Dagens lösning där utställningarna hålls i ett skyddsrum – med de krav detta ställer – är inte lämpig. Det är således av stor vikt att inte stanna upp och låsa fast sig i de alltför små utrymmen som finns idag utan att gå vidare med arbetet i att utöka lokalytorna.

Nu när Norrbro ska repareras uppstår en unik möjlighet att expandera. I första hand vore en sådan expansion önskvärd genom att ta tillvara de utrymmen som finns i anslutning till museet, t ex riksdagens garage eller restauranten som ligger granne under bron. Är inte detta möjligt så förordar vi det av förvaltningen redovisade alternativ 2.