tisdag 30 september 2008

Sista dagen att rösta i medlemsomröstningen

Idag är det sista dagen att rösta i Miljöpartiets medlemsomröstning om EU-utträdesparagrafen ska vara kvar eller inte i partiprogramet.

*******************
Gör som jag - rösta JA!
*******************

För mer info: gå in på http://www.jatilluttrade.se/
Inte medlem? Gå genast med i Miljöpartiet.


6 skäl att rösta ja

1. EU:s utveckling är inte grön
EU har varken blivit miljövänligare, mer demokratiskt, mindre detaljstyrande, eller på något sätt grönare sedan Sverige blev medlem. Därför finns det inget logiskt hållbart skäl till att ändra vår åsikt om EU-medlemskapet.

2. Vi vill ha folkstyre istället för Brysselmakt
Fler och fler beslut fattas i Bryssel och därmed färre och färre på nationell och lokal nivå där vanliga människor har lättare att påverka.

3. EU-kritiken är en tillgång
Vår erfarenhet är att de partier som vill vara med i EU ofta blundar för EU:s brister. Att behålla utträdet är ett sätt för mp att fortsätta vara garanterat EU-kritiska och visa på alternativa lösningar.

4. Visst finns det alternativ till EU
Redan idag finns flera organisationer, som gör ett bra jobb, som vi vill satsa på, t.ex. Europarådet, OSSE och FN:s miljöavdelning i Europa. Världen är större än EU.

5. Klimathotet måste lösas globalt
EU är inte en miljöorganisation utan det prioriterar istället tillväxt och handel före miljön.

6. Exemplets makt är viktig för miljön
När det gäller miljöpolitik är det bra med länder utanför EU, som kan gå före och visa på exemplets makt - det är svårare i EU.

måndag 29 september 2008

Fullmäktige-TV (inte för Macanvändare!)

Just nu pågår sammanträde med Kommun-
fullmäktige i Rådssalen i Stadshuset.
Jag är ersättare och tjänstgör inte idag. Men en nyhet är att man från och med dagens sammanträde kan följa bataljerna genom webb-TV. Det är jättebra, men tyvärr verkar systemet dras med en del problem än så länge. Jag har en Mac PB G4 och systemet verkar inte helt optimerat för macar. Bilden försvinner, ljudet laggar och det blir mest svart på skärmen (se bilden - klicka för förstoring).

I senaste fullmäktige, för tre veckor sedan höjde jag en flagga för att införa plattformsoberoende datorstöd, dvs. att stadens IT-system ska optimeras för både Windows, Mac OS och Linux. Då ville inte Sten Nordin (m) hoppa på det tåget, utan valde hellre att fortsätta ensidigt stödja Microsoft.

» Den tålmodige kan testa fullmäktige-tv här!

Mer pengar till barn och ungdomar i oppositionens budgetalternativ

I några artiklar i DN har Stockholms ungdomskultur analyserats. Granskningen visar att de ekonomiska bidragen till ungdomarna sjunkit kraftigt de senaste 25 åren. Bilden är oroande, inte minst mot bakgrund av den utbredda barnfattigdomen i flera stadsdelar. Alla barn ska enligt FNs barnkonvention ha rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Den rätten inskränks med de sänkta barnkulturbudgetarna. Det finns dessutom också en tydlig koppling mellan besparingarna på t.ex. fritidsgårdarna och ökade kostnader för ungdomskriminalitet och social utslagning.

Men den borgerliga alliansen vill inte höra på det örat. I DN's artikel kan man läsa att det är "de ungas önskemål som styr" alliansens nedskärningar. Det är naturligtvis helt fel att skylla på ungdomarna på det sättet. Det som är styrande i den borgerliga kulturpoliken är uteslutande satsningen på skattesänkningar!

Vi läser vidare:
Enligt Madeleine Sjöstedt har nya satsningar på kultur och idrott åtminstone till en del vägt upp de uteblivna pengarna till ungdomsgårdarna. Som exempel nämner hon bland annat Kulturskolan och Lava.

Vad är det för satsningar? Alla som följt utvecklingen kring ungdomskulturen de senaste två åren vet att den folkpartiledda kulturnämnden har skurit ner ekonomin i båda dessa verksamheter. Madeleine Sjöstedt ska naturligtvis ha ett plus i kanten för att Lava överhuvudtaget finns kvar. Hade moderaterna ensamt fått bestämma så vore det inte så. Även om Lava inte längre är hotat, så ser vi ändå en reducerad verksamhet. Antalet besök på Lava har minskat med c:a 16.000 det senaste året (enligt Kulturförvaltningens tertialrapport 2).

Kulturskolan har under den här mandatperioden tappat flera tusen elever. Avgifterna har höjts, antalet BAS-lag har minskat, den lyckade satsningen mot skolorna i det sk. "Attack-projektet" har avbrutits och en stor mängd lärare har fått gå sedan Madeleine Sjöstedt tog över.

Skulle miljöpartiet ta över makten i Stadshuset i dag så skulle vi satsa 43 miljoner kronor mer på kulturbudgeten. Vi täcker kostnadsökningarna för priser och löner, samt satsar bl.a. 5 miljoner kronor mer än förra året på "barn och unga", samt dessutom ytterligare 11 miljoner kronor till Kulturskolan, med inriktning mot särskilda förstärkningar i miljonprogramsområdena.

onsdag 24 september 2008

Miljöpartiets kulturbudget lagd!

Nu har oppositionspartierna i Stadshuset lagt sina budgetförslag.

Miljöpartiet skiljer - precis som förra året - ut sig från övriga partier genom att tydligt redovisa kostnaderna för inflationen; vi ger därmed full pris- och lönekompensation. Vi genomför också en grön skatteväxling. Istället för att höja skatten fullt ut med 60 öre, som sossarna och vänstern gör, väljer vi ett system med höjda och differentierade parkeringsavgifter.

På kulturområdet lägger mp en budget med 33 miljoner kronor mer än den borgerliga majoriteten. Utöver det anser vi att de runt tio miljoner kronorna som staden årligen ger till Nobelstiftelsen bör läggas på våra egna museer och vår egen kulturverksamhet istället.*) Med dessa pengar har vi alltså över 43 miljoner mer än borgarna att satsa på Stockholmskulturen.

Halva summan (22.3 mkr) går direkt tillbaka till förvaltningen i form av pris- och lönekompensation, så att inga nedskärningar ska behöva göras under året. Resterande del fördelas på satsningar inom barn- och ungdomskultur (11 mkr), och samlingslokaler och deras verksamhet (10 mkr). Dessutom vill vi lägga en miljon på utställnings- och seminarieverksamhet på Stadsmuseet samt 1 miljon på Stadsarkivet.

» klicka på bilden för att få den mindre suddig!

_______
*) Nobelstiftelsen får redan idag en stor andel av sina kostnader för museet från externa finansiärer, och vi bedömer deras möjligheter att öka den andelen som goda. Vi vill alltså inte skära i, eller lägga ner verksamheten på Nobelmuseet.

» Ladda ner miljöpartiets kulturbudget här.
» Ladda ner miljöpartiets och de andra partiernas budgetförslag
här.

Vi bakåtsträvare röstar Ja!

Sista dagen att lämna sin röst i miljöpartiets medlemsomröstning i EU-paragraffrågan börjar närma sig. Det finns skäl att säga Nej till utträdesparagrafen, EU öppnar sig för många nya länder, och EU skulle i en bättre värld kunna vara den nivå där politiska beslut för förbättrad miljö och stoppad klimatpåverkan borde tas.

Men, ännu har vi inte sett tillräckligt engagemang i de viktiga frågorna från EU-byråkratins sida. Var är skyddet för demokrati, och offentlighetsprincipen? Var är de tunga besluten för bättre miljö? Och när ska EU fixa ett simpelt gemensamt biljettbokningssystem för tågresor genom Europa? Nej, det går inte bara segt, det går rent av bakåt.

När det däremot har kommit till unionens inre expansion så jobbas det förbrilt i korridorerna. Det är lite skrämmande att expansionstakten är så hög. Det gäller inte bara nya medlemsländer utan även den gemensamma valutan, försvar, nytt fördrag osv. Men så är det med imperier: när de slutar expandera så går de snabbt under...

Jag kommer att rösta Ja i medlemsomröstningen!

Det känns lite konstigt, tidigare har ju vi bakåtsträvare oftast fått rösta Nej. (Man får väl gå tillbaka ända till spritförbudsomröstningen 1922 för att hitta en motsvarande "bakvänd" folkomröstningsfråga, då spritförbudet - inte spriten i sig - stod på spel.) Men man börjar vänja sig, redan förra gången var det ju Ja det skulle stå på valsedeln. Den gången gällde det trängselavgifter i Stockholmstrafiken. Nu gäller det demokratin!

Demokratin är inte här för att stanna. Inga ekonomiska eller politiska system överlever särskillt länge, så har det varit genom historien. Vissa system visar sig vara lyckade och andra misslyckade. Det beror inte bara på systemen i sig, utan det gäller också att ha den rätta timingen. Sverige hade ett parlamentariskt system redan under 1700-talet. Ett tidigt experiment för ett system som under 1900-talet skulle visa sig överlägset alla andra. Men den svenska frihetstiden innebar ett rejält bakslag.

Under 1400-talet regerade Spanien och Portugal med sin ekonomi baserad på triangelhandel. Under 1500-talet reste sig de nya starka absoluta staterna - England och Sverige. Nu var det den inhemska fiskala apparaten, som i sin tur byggde upp gigantiska militärstater, som gällde om man ville inta täten bland Europas länder. Sverige lyckades väl. Med starka ledare som Gustav Vasa, Karl IX, Axel Oxenstierna och Karl XI kunde oerhörda rikedomar utvinnas ur den svenska jorden, malmen och arbetet som omvandlades till kulor och krut. Under 1600-talet var Sverige en Europeisk stormakt.

Men systemet höll inte mer än dryga seklet. Kulknappen i Fredrikshald blev det symboliska slutet. I vassen lurade främst Holland med sin handelbaserade, decentraliserade bank- och finansekonomi. Sverige var med sin "frihet" rejält på dekis, och inte förrän runt sekelskiftet 1800 började vi anpassa oss till den nya tiden. Skeppsbroadeln var en samling nyrika handelsmän som insåg vidden av att samla kapital, investera klokt och vara cynisk i affärer.

Där, nånstans strax efter sekelskiftet hade vi chansen att hänga på de ledande staterna. Finland förlorades, Kungen sändes i landsflykt, någon succession fanns inte ordnad. Läge för republik, liberalism och nytt parlamentariskt försök?

Nej, tyvärr importerades Bernadotte, monarkin bestod, och det liberala projektet fick vänta till 1865/66 och tvåkammarriksdagens införande. Ytterligare ett halvsekel av svensk fattigdom!

Med det nya tvåkammarsystemet, fria val och en mängd liberala reformer vid decennierna kring 1800-talets mitt reste sig Sverige successivt ur askan. Främst var det Stockholm som reste sig: från sin position som en av Europas absolut fattigaste och lortigaste städer gick Stockholm på ett par decennier till att bli en modern storstad med stenhus, boulevarder, luft och ljus!

Så kom då äntligen demokratin. Strax efter första världskriget infördes - inte bara fria utan även allmänna - val till kommun (1919) och riksdag (1921). Under det kommande dryga halvseklet gick Sverige till att bli nummer ett och bäst i klassen inom en rad genrer: demokrati, frihet, jämställdhet, osv.

Om slav- och silverhandeln var 1400-talets system, absolutismen 1500-talets, militärstaten 1600-talets, bank- och finansekonomin 1700-talets, liberalismen 1800-talets och demokratin 1900-talet system. Vad är det då som kommer att gälla under 2000-talet?

Mitt svar är: Den centraliserade kapitalismen!

Vi ser idag den centraliserade kapitalismen i en tidig form i USA: En stark federal makt som styr kapitalet hårt. Enorma federala satsningar görs inom områdena: Forskning, Säkerhet och Krigsmakt, men få och små satsningar inom t.ex. det sociala området. Vi ser en starkare variant av samma sak, ännu i sin linda, i fr.a. Kina. Om ett decennium kommer Kina ha petat USA från förstaplatsen (kanske är det finanskrisen nu i dagarna som utgör vändpunkten!?). Indien och de Sydamerikanska staterna ligger i startgroparna. EU mobiliserar med nytt grundlagssystem, gemensam krigsmakt, terroristlagar, och en stärkt kapitalism!

Så, ska vi hänga med de nya ledande supermakterna så måste vi anta Lissabonfördraget, slopa demokratin (inte nödvändigtvis de allmänna valen dock) och ge upp vår individuella frihet och den personliga integriteten, bland mycket annat.

Detta är en utveckling jag anser mig se komma med rasande fart emot oss.

Men jag gillar den inte för det. Vi måste inte köpa den. Kanske blir det till priset av minskad köpkraft, sämre mat och boende, färre prylar. Men friheten och demokratin kan vi kanske behålla. Valet är vårt, och jag kommer att rösta JA till den alternativa vägen. Ja till demokratin, friheten och utträdesparagrafen.

tisdag 23 september 2008

”Anpassad offensiv”


Kravaller i Malmö. Men poliserna ingrep inte!

Varför?

De hade order att avvakta... ”anpassad offensiv”, kallas tydligen taktiken.

- Ett tidigt ingripande kunde ha lett till att hela Föreningsgatan slagits sönder, säger kommenderingschefen Håkan Jarborg Eriksson till TT (enl. SvD).

- Det var förfärligt. Men det var ännu värre att vi inte fick gå ut och gripa killen som kastade, säger däremot en tydligt irriterad Stockholmspolis som var på plats i Malmö (enl. DN).

Resonemanget är intressant; ska polisen ingripa och därmed hindra fortsatt våld och skadegörelse. Eller ska de avvakta, spärra av gator, iaktta och registrera, och på så sätt undvika en eventuell upptrappning av våldet?

Frågan är knepig, och resonemanget är som sagt intressant. Men inte nytt!

I juni 1810 mördades riksmarskalken Axel von Fersen. Döden inträffade genom ett jämfotahopp över hans bröstkorg just utanför stadsvaktens s.k. Corps-de-garde i Rådhuset (Bondeska palatset), och inför ögonen på en skvadron från Svea Livgarde som stod uppställda på granntomten, Riddarhuset.

Varför ingrep inte poliserna i Malmö? Varför ingrep inte vakterna 1810? Och varför sköts 18 personer ihjäl på Stockholms gator en febrarikväll 1848? Varför var stadsvakterna så passiva under upploppen sommaren 1719?

Ja...


... svaren ges i min kommande avhandling!

» Planerad utgivning och disputation nån gång under våren 2009.

måndag 22 september 2008

Regeringens kulturbudget

Vid en första anblick på regeringens kulturbudget tycker jag den ser väldigt klen ut. 40 miljoner extra till statens museer är inte mycket, frågan är om det ens motsvarar inflationen. Dessa miljoner ska fördelas på många institutioner. Ex. får Moderna museet en ynka miljon och Riksutställnigar lika mycket medan Nobelprismuseet oförklarligt får det dubbla. Den verkliga satsningen gör på Skansen med tio miljoner.

Den efterlängtade återkomsten för Fri entré på museerna kommer inte i den lagda budgeten, där man hellre talar om "Fria museer", dvs. fritt för varje museum att själv välja entréavgift (!).

Glädjande är dock att access-pengarna finns kvar från tidigare och att likaså satsningen på kultur i skolorna fortsätter med pengar som kommunerna får söka. I det sammanhanget är det däremot mycket sorgligt att Stadshusets borgerliga politiker har valt den motsatta vägen - att separera kulturen från skolan genom att lägga ner Kulturskolans BAS-lag och den framgångsrika "Attack 10.000"-satsningen från förra mandatperioden.
(SvD)

Regeringens forskningsbudget

I den budget som regeringen lade idag ingår satsningar om fem miljarder till forskningen fördelat på den kommande fyraårsperioden, varav 2,4 miljoner tillförs redan 2009. Det är en nödvändig förstärkning, men borde enligt forskarsamhället varit ännu större. De riktade satsningarna går inte oväntat mot sektorer där man antar kunna hämta tillbaka pengarna i form av en ökad svensk industri: Medicin, Teknik och Klimat.

Som humanvetare saknar jag motsvarande satsningar inom samhälle, humaniora och kulturforskning. Vi bör rikta en växande del av den forskningen mot institutioner som konkurrerar med högskolorna och universiteten. Museer och fria forskningsinstitut kan fungera dels som komplement till lärosätena, och dels som pådrivare för att sänka de orimligt höga s.k. "overheadkostnaderna" som idag äter upp mellan en tredjedel och hälften av de externa forskningsresurserna.

Som Gröna studenter påpekar är regeringen fortsatt passiv i frågan om studenternas svåra villkor. Studiemedlet måste höjas relaterat till inflationen. Och det måste även till ett kraftfullt program för att lösa bostadssituationen för studenterna. Men ingen av dessa akuta frågor märks i regeringens budget. Studenter och forskare inom andra områden än de tre prioriterade är tyvärr stora förlorare med den budget som lades i förmiddags.
(DN) (SvD)

torsdag 18 september 2008

Borgarnas kulturbudget synad

I majoritetens budgettext för kulturnämnden står att:

Budgeten för 2009 ökar med 31,7 mnkr jämfört med 2008.


Samtidigt aviserar de satsningar på totalt 30 miljoner kronor (19 mnkr på Bibliotek, 6 mnkr på barn och ungdom samt 5 mnkr i en engångssatsning på något som de kallar för "konst och kulturarv", som jag inte vet vad det är).

På pappret ser det ju alltså ut som en rätt stark kulturbudget som borgarna lägger. Betydligt starkare än den så kallade "avvecklingsbudgeten" för 2008 iallafall. Men har de verkligen stöd för sina glada siffror?

Svaret blir tyvärr ett entydigt NEJ!

Borgarna bollar med siffror på ett mycket märkligt och omoraliskt sätt. Tittar man närmare på de verkliga kostnaderna så blir det inte mycket över för verkliga satsningar. Av de 31,7 miljoner kronorna återstår bara knappa fem miljoner för satsningar på verksamheten. Alltså bara en sjättedel av de satsningar som borgarrådet Madeleine Sjöstedt vill göra är finansierade. Resten måste tas från övrig verksamhet.

De reella neddragningarna i borgarnas kulturbudget blir över tjugofem miljoner kronor!



















» Miljöpartiets budgetförslag har ännu inte presenterats, men så här långt i arbetet kan jag ändå lova att det inte blir några nedskärningar på Stadens kulturverksamhet i vårt budgetalternativ, utan istället kraftfulla - och finansierade(!) - satsningar bl.a på Kulturskolan, kultur för unga och på samlingslokaler runt om i staden.

tisdag 16 september 2008

Galet bonussystem

I eftermiddags hade Kulturnämnden sammanträde i Stadshuset. Det blev en uppfriskande tillställning med hård debatt och hårda ord. Att stämningen i nämnden inte varit den bästa under mandatperioden är helt klart, och jag tror det till stor del har berott på att nästan alla ärenden vi behandlar på ett eller annat sätt är budgetrelaterade.

Pengar och kommunal kulturpolitik är (tyvärr) intimt förknippade. Borgarnas budgetar för de två gångna åren har legat många miljoner under oppositionspartiernas respektive budgetförslag, men också under de budgetnivåer som kulturen hade under förra mandatperioden. Detta har resulterat i att vi från oppositionens sida med fasa får bevittna hur område efter område urholkas eller rent av raseras.

Detta måste vi självklart protestera emot. Men eftersom problemet hela tiden upprepar sig blir nämndsamanträdena oftast rätt hårda tillställningar. Vi tvingas till högljudda protester, och borgarna suckar och tycker väl antagligen att vi är jättejobbiga som bara gnäller.

På dagens nämnd behandlades dock ett ärende där pengar verkligen har skjutits till, men vi gnällde högljutt ändå.

Varför?

Jo, ärendet gällde kulturförvaltningens redovisning av den nya "bonussystemet" för kulturstöd som majoriteten har kommit på. I korthet går det ut på att de aktörer som har hög andel egenfinansiering (tex via kultursponsring) ska få ett ökat kulturstöd.

Och, äntligen uppstod då en debatt som inte bara handlade om neddragningar, utan om verklig kulturpolitik. Vi var helt enkelt oense om de politiska villkoren. I korthet anser vi att kulturstödet ska baseras på kvalitetskriterier (punkt, slut), medan borgarna vill ha in ekonomisk framgång i de kriterierna. De tror (antagligen) att det nya systemet ska leda till mer kultur, medan vi befarar att det istället leder till likriktning och enfald.

Redovisningen visade också mycket riktigt att den matematiskt baserade modellen för bonus som borgarna har slagit sig för bröstet för, när den nu implementerades slog väldigt galet. De verksamheter som fick vinstlotterna var inte de små, fria, och nyskapande grupperna - utan de stora institutionerna; Nobelmuseet vid Stortorget respektive Folkoperan fick dela på 800.000 kr, medan Teater Giljotin och Kristina Lugns Teater Brunnsgatan fyra inte fick ett korvöre.

För vissa grupper har det totala kulturstödet mer än fördubblats, medan det för det stora flertalet har blivit små skvättar som långt understiger den nivå de "borde" ha fått om bonussystemet aldrig införts och medlen istället delats ut efter gängse kvalitetskriterier.

Borgarnas bonussystem visar sig alltså inte bara premiera felaktiga kriterier. Systemets stelbenta uträkningsmodell slår också helt galet. Och dessutom verkar det i riktning bort från ett demokratiskt förakrat bidragssystem där kvalitet och medborgarinflytande råder. Efter en röd-grön valseger 2010 kommer bonussystemet därför att rivas upp!

tisdag 9 september 2008

Folkpartiets bibliotekssatsning kom av sig

I morse skickade folkpartiet ut ett pressmeddelande om en "jättesatsning" på stadens bibliotek. 19 mkr ska skjutas till, främst för att flytta på Högdals- och Bredängsfilialerna närmare respektive tunnelbanestation, samt bygga ut den nya filialen i Sjöstaden. Bra så, kunde man tycka. Men senare under dagen framkom den borgerliga baksidan av satsningen; Pengarna till vårt nya Stadsbibliotek vid Odenplan finns tygligen inte längre. Bygget ställs in tills vidare(!)

Hur man får ett byggstopp av huvudbiblioteket att bli till en kraftig bibliotekssatsning övergår mitt och förmodligen många andras förstånd.

» I morgon presenteras den borgerliga kulturbudgeten i sin helhet. Då får vi se om de 19 biblioteksmiljonerna är nya friska pengar, eller - som jag befarar - har tagits från andra delar av kulturen...

måndag 8 september 2008

Ny arena... men vilket underlag?

Kommunfullmäktige klubbade tidigare i kväll igenom den nya fotbolls- (och evenemangs-) arenan i Globenområdet. Jag deltog i debatten huvudsakligen för att påpeka vikten av att bestämma sig så fort som möjligt vilket underlag som ska läggas in på arenan. Fastslås det inte redan innan skisserna på läktare och övrig arenakonstruktion tar form på allvar så lär vi stå där med en UEFA-standard arena med konstgräs(!). Jättebra för konserter - jättedåligt för fotboll.

En fotbollsarena i huvudstaden ska självklart ha naturgräs, eller ännu hellre det lite dyrare alternativet med hybridgräs typ Grassmaster.

Tyvärr hakade ingen på gräsdebatten utan det mesta rörde sig istället om - den bland stockholms fotbollsintresserade inte helt accepterade - synpynkten att vi nog bör undersöka ännu djupare om det inte vore möjligt för våra två stora Stockholmsklubbar att faktiskt dela arena.

Inga andra partier hängde däremot på det resonemanget. Och det är lätt att förstå: folkpartiet har gått till val på att Djurgårdarna ska få en egen arena, gärna i centrala Östermalm. Moderaterna och vänstern är väl rädda om sina respektive väljarkårer norr, respektive söder om Slussen. Centerna står fortfarande och gapar om att bygga om Olympiastadion. Bra så, men är det ansvarig politik?

Väldigt stora ansträngningar har gjorts för att hitta den där lämpliga platsen för nya Djurgårdsarenan, men nåt bättre förslag än en saneringstomt nere i hamnkvarteren har ännu inte kunnat presenteras. DIF's dispens för spel på Stadion går ut 2010, och det tar - om allt går som på räls - minst 10-15 år (förmodligen ännu längre tid) att färdigställa en ny arena. "Var ska Djurgårn spela under tiden?", frågade jag den moderata fullmäktigeledamoten... men utan att få något annat svar än att "dispenser kan förlängas..."

Att Djurgården säger att de inte vill delta i förarbetet till den s.k. Stockholmsarenan är naturligt eftersom borgarna i Stadshuset konstant matar klubben och dess fans med lömska beten och irrbloss om en egen ny fin hemmaplan. Dags därför att ta bladet från munnen och ställa "Stockholms stolthet" inför de verkliga alternativen: 1) Stockholmsarenan, 2) Nya Råsunda, 3) Grimsta IP (motsv. i förorten).

Att det är ett hårt slag både mot Bajen- och djurgårdsfansen fattar också jag, men den enda ansvariga politiken i det läge vi har nu är att bjuda in båda klubbarna att vara med på tåget mot Globentomten! Kan göteborgarna dela en 18000-arena på tre borde väl Stockholmare kunna dela 30000 på två...

...kanske!?

länk: DN
(själv bär jag på en naiv förhoppning om att det skulle kunna bli rätt coolt med en djurgårdsläktare och en bajenläktare...)