söndag 21 december 2008

Peter Englund

Det är kul att en historikerkollega får ett sånt fint jobb. Men som Christian Valtersson poängterar finns det genussmolk i glädjebägaren. En viss ljusning ser man dock i att vi tycks få tidernas första pappalediga ständiga sekreterare.

Engdal är Akademiens yngste ledamot, och visst verkar han väl åtminstone lite rock'n'roll! Hoppet om att en ny genre för litteraturpriset introduceras innan Bob hinner dö, lever...

fredag 19 december 2008

Motion om Stockholms stadion

Med handlingarna till nästa års första fullmäktigesammanträde som damp ner i brevlådan idag hittade jag den motion om fortsatt elitfotboll och friidrott på Stockholms Stadion som jag lägger fram tillsammans med Stefan Nilsson (gruppledare mp) och Kerstin Wickman (KuN).

Vi vill i korthet rusta Stadion så att den motsvarar de krav som SvFF och UEFA kommer att införa för allsvenskt och internationellt spel från år 2014. Den mest problematiska punkten har varit träbänkarnas utformning som Länsstyrelsen inte har velat ändra på eftersom de berörs av byggnadsminnesförklaringen. Kraven från de båda fotbollförbunden är att minst 80% av sittplatserna ska vara "individuella", dvs. med tydligt markerade mellanrum och ryggstöd.

Det försök att byta ut träbänkarna mot blåa plaststolar som gjordes för några år sedan (2003) var inte särskillt väl genomtänkt. Vi tror att om man är seriös i alla led så kommer att vara möjligt att uppnå kraven för internationell fotboll på Stadion. Men då måste länsantikvarien, stadsantikvarien och självklart kvalificerade formgivare vara med i projektet från början. Det är en känslig miljö vi rör oss i. Svenska formgivare har en lång tradition att arbeta med trämaterial vilket är en förutsättning för att utformningen ska bli bra.

Men vi vill också behålla och stärka friidrottens ställning på Stadion. Löparbanorna måste vara kvar varför någon större utbyggnad av antalet platser förmodligen inte kan komma i fråga. För Djurgårdens del blir konsekvensen av detta att två matcher per säsong fortsatt måste spelas på annan arena, lämpligen nya Stockholmsarenan söder om Globen.

Ett argument mot detta som spritt sig på nätet och i debatter är att DN-galan och Stockholm Marathon undantaget hålls inga evenemang på Stadion. Det är fel! Flera ungdoms- och handikapptävlingar avgörs årligen på Stadion. Därutöver spelas damfotboll och tennis på Stadions gräs. Ett årligt snowboardevenemang har hållits där de senaste åren. För att inte nämna Stadions potential som konsertarena.

Under det gångna året har Stadion varit bokad för evenemang 37 dagar, varav 11 var av Djurgårdens herrlag. Det kan låta lite, men är faktiskt mer än på andra arenor i Stockholm (Globen undantagen). Enligt idrottsförvaltningen så har fördelningen av evenemang på Stockholms Stadion varit enligt följande:
Evenemang: ant dagar (ant evenemang)
Herrfotboll DIF:
11 (1)
Tennis:
9 (1)
Friidrott:
8 (5)
Motion:
3 (3)
Konsert:
3 (3)
Snowboard:
2 (1)
Damallsvenskan:
1 (1)
SUMMA:
37 (15)
Flyttade evenemang:
2 (2)

Listan är förmodligen inte helt fullständig. Och visst bör det finnas utrymme för mer, framför allt för mer damfotboll, fler konserter och gärna också mer ungdoms- och motionsidrott. Det största hotet mot Stadions upprustning ser jag just nu tyvärr i folkpartiets förhastade vallöfte om helt nya arenor åt både bajen och dif. Men en öppning i frågan kunde eventuellt skönjas för några veckor sedan då staden (förmodligen med ansvariga politikers godkännande) tillsatte en utredning.

Nu ska motionen förhoppningsvis remitteras till berörda nämnder och förvaltningar, innan den kommer upp i kommunstyrelsen och fullmäktige. När det blir vet man dock aldrig...

torsdag 18 december 2008

Ny banner

Sedan några veckor har jag lekt lite med banners på bloggen. De syns här snett neråt till höger...

Tidigare hade jag en puff för Karin Svensson Smiths och Maria Wetterstrands artikel i Miljöaktuellt om Förbifart Stockholm. - (För den som vill läsa finns artikeln här, med en replik från lobbyorganisationen BIL Sweden här. Läs gärna repliken och fundera på hur det kan komma sig att så många fortfarande sätter allt sitt hopp till teknikutvecklingen. Många andra bra exempel på den stoppa-huvet-i-sanden brukar annars återfinnas på miljöborgarrådet Ulla Hamiltons världsfrånvända blogg, ex. här och här. Eller begrunda bara hennes citat: "Förbifarten beräknas vara klar 2023 och ska finnas i många årtionden framöver. Det är de bilar som går där då som man ska ha i åtanke, och deras miljöprestanda, som är det intressanta". Säkert sant, men 2023 är det försent att agera. Och vad vet hon om bilarna 2023. Och hur ska vi få pengar till kollektivtrafik om allt läggs på förbifarten?)

Nåväl, nog om dumheter: Nu har jag iallafall gjort en ny flashbanner om Slussen.

Stadsmuseets utställning om de fem officiella Slussen-förslagen är förlängd över nyår fram till 6 januari - passa på att gå dit under mellandagarna! Men det bästa förslaget finns tyvärr inte med. Det är ett kreativt alternativ som framtagits av fem arkitekter som går ut på att gräva ner tunnelbanan under Söderström vilket ger en hel massa fördelar. Läs mer på en av arkitekternas hemsida. Där kan man även ladda hem deras alternativa utställningskatalog.

måndag 15 december 2008

Terminsavslutning i Kommunfullmäktige.


Just nu debatteras om Staden ska sponsra Volvo med 50 miljoner. Det rör sig dock denna gång inte om en bilindustri-akut utan om Volvo Ocean Race.

Som syns på bilden är det väldigt tomt på borgarbänken. Alla utom åtta borgare gick plötsligt ut ur salen. Vet inte varför. De kanske längtar till den efterföljande middagen.

Posted by ShoZu

onsdag 10 december 2008

SCB's novembermätning

Ständigt matas vi av en mängd väljarbarometrar, mätningar och gallupar från otaliga opinionsinstitut av skiftande kvalitet och tillförlitlighet Varje dagstidning med självaktning anlitar ett eget institut. Och beroende på ledarredaktionens politiska färg får mätningarna rätt spridda resultat.

Men två gånger om året får vi ändå någorlunda tillförlitliga siffror. I maj och i november gör SCB sina "parisympatiundersökningar" där siffrorna dels ges för hela riket och dels uppdelat på storstadsregioner och valkretsar. (Utöver det ges också statistiken uppdelat på en hel massa andra faktorer som ålder, kön, yrke, inkomst, etc för den som missat Mark Twains klassiska citat.)

2008-års novembermätning från SCB presenterades för någon timme sedan.
Det snabba resultatet är att Miljöpartiet fortsätter öka, och håller dessutom kvar platsen som tredje största parti - både i Stockholm i hela landet.

I Stockholms stad är det nu 13,8 procent som håller Miljöpartiet som bästa parti. Den moderatstyrda alliansen har inte förtroendet att sitta kvar vid makten. "De röd-gröna" leder med drygt 3 procentenheter över konstellationen: m+fp+c+kd. Stadshusalliansen (som idag inte har med centern) skulle vid val idag bara få 40,0% av Stockholmarnas röster.

I Riket som helhet har "De röd-gröna" en övertag på hela 12,9% över dagens regeringspartier. Miljöpartiet går stadigt framåt även om ökningens hastighet nog borde vara lite snabbare. Mp hade 5,2 % i valet 2006 - 5,5% (nov '06) - 5,2% (nov '07) - och 6,1 % (idag).

Det siffrorna visar kan inte vara annat än den moderata politikens kollaps, och den gröna politikens potential!

Svenskarna och stockholmarna vill ha en politik för rättvis fördelning, bättre miljö, jämställdhet och lika villkor för alla. Inte orättvisor, segregation och varmare vintrar!







» De borgerliga morgontidningarna (DN och SVD) gör sitt bästa för att rubriksätta artiklarna i en twainsk twist. De skriver om att glappet minskar och moderaterna ökar, trots att det röd-gröna försprånget är rekordstort!

måndag 1 december 2008

Jultallrik

1 december, och jag har redan fått i mig säsongens första jultallrik.

Ibland hamnar man som fritidspolitiker i lite underliga situationer. På bilden håller Liljevalchs relativt nytillsatta chef Mårten Kastenfors en föreläsning om den moderna konstens utveckling, från romantiken till idag. Under tiden sitter en mindre skara ledamöter från kulturnämnden vid runda bord och äter sill och rödbetssallad. Konsthallens personal sitter vid ett ensamt bord en bit bort, utan julmat, och manövrerar powerpointen.

På bussen ut mot Djurgården föreställde jag mig nog att vi skulle få en mer sedvanlig presentation av Liljevalchs, och nya Stockholm Konsts verksamhet. Kanske också den nye chefens tankar om personal, ekonomi, framtid, kommande utställningar och sådant som vi politiker vanligen matas med för att fatta våra kloka beslut. Så brukar det ju vara. Den här gången fick vi en konstföreläsning i egendomlig kontext istället.

Men laxen och köttbullarna var goda, och jag som läst en massa grundkurser i humaniora - men inte just konstvetenskap - fick en rejäl lektion där jag lärde mig massor.