Gör informationen om Stockholm tillgänglig för alla!

Idag lägger jag tillsammans med Stefan Nilsson (gruppledare, mp) en skrivelse på Kommunstyrelsen om plattformsoberoende i stadens IT-policy. Det handlar om att digital information som skapas inom kommunens förvaltningar ska fungera inte bara på windowsdatorer utan även på datorer som kör macOS eller olika Linux-system. Det är både en demokratifråga och en fråga om att motverka snedvridna konkurrensfördelar.

Skrivelsen behandlar huvudsakligen information till externa avnämare (kommuninvånare och andra). Men där finns också några rader om att tillåta de kommunala förvaltningarna själva att välja andra operativsystem än windows - och då ändå ha full access till stadens nätverk och helpdesk mm.

I ett tredje steg bör vi också använda mer programvara med öppen källkod. Det bör på sikt både kunna sänka kostnaderna och dessutom göra informationen mer hållbar och arkivbeständig!

» Jag har skrivit om detta några gånger tidigare, t.ex. här, här, här och här.
» Pressmeddelandet finns här!

Jag, en ko?

På väg till jobbet, sen som vanligt, kliver jag in i tunnelbanevagnen. Den ser inte ut som vanligt. Många stolpar, få säten.

SL's nya boskaspsvagnar är inte något som i längden kommer gynna kollektivresandet. Tvärtom borde man satsa på bekvämare och fräschare tåg.

Det är bara genom trygga och trivsamma resupplevelser vi kan locka bilisterna att ta tuben till jobbet.

Brandfullmäktige

Just nu sitter jag på konstituerande möte med nya kommunalförbundet för brand- och räddning: Förbundsfullmäktige för Storstockholms brandförsvar.

Roligt är att det är fri sittning i Rådssalen, Stadshuset. Jag sprang snabbt fram och satte mig på borgarrådet Ulf Kristerssons plats :-).

Krokodiltårar för kulturhus

Igår kom ett mail från Folkpartiets kansli i Stadshuset. En förfrågan om oppositionspartierna ville vara med på ett gemensamt uttalande i ett aktuellt ärende i Kulturnämnden som sammanträder i eftermiddag. Ärendet är en gemensam skrivelse från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gäller stöd till det nedbrända kulturhuset Cyklopen.

Uttalandet från fp-kansliet är välformulerat, och visst kan vi (kanske till och med bör vi) alla skriva under det för att visa att vi är oeniga i mycket men i frågan om främligsfientlighet står vi samtliga partier fast beslutna och enade! Fint så!

Men så ser jag i dagens DN att folkpartiet själva går ut i media och gör press på hela saken. Med ett öppet brev till Carin Götblad ska det nu tydligen värvas politiska poäng på mordbranden. Vare sig kulturborgarrådet eller den övriga delen av majoriteten i Stadshuset har tidigare lagt två strån i kors för Cyklopen. Tvärt om har Cyklopen ständigt motarbetats med indragna bygglov och annat. Men nu när krokodiltårarna rinner längs var mans och kvinnas kinder så passar det tydligen fint med ett kreativt ungdomsprojekt - åtminstone så länge det ligger i en hög av aska.

Jag känner plötsligt en påtaglig avsmak för hela saken, och är inte alls sugen på att skriva under nämnda uttalande. (Som tur är är jag bara en simpel ersättare och kan lugnt sitta kvar på avbytarbänken medan någon annan tar tag i beslutet).

Men skrivelsen gällde i huvudsak inte ett moraliskt stöd åt Cyklopen, utan ett reellt stöd - med bla. permanent bygglov på den aktuella marken eller motsvarande plats. Efterfrågas det tycker jag också att ett ekonomiskt stöd bör vara aktuellt. När folkpartiet återkommer med sådana förslag i ärendet vill jag gärna vara med och skriva under!

» Skrivelsen från s-v-mp hittas, tillsammans med förvaltningens mycket positiva svar, här.

Miljöpartiets valsedel är klar

I morse publicerades resultatet av Miljöpartiets medlemsomröstning inför sommarens EU-parlamentsval. Därmed måste också valsedeln anses som klar. Som intern valberedare (dock inte på riksnivå) kan jag inte säga annat än jag är mycket nöjd. Nio av valberedningens tio-i-topp namn gick igenom.

Resultatet av medlemsomröstningen finns här.

De tio toppkandidaterna inför EP-valet är följande:

1. (1) Carl Schlyter, 41, Linköping
2. (2) Isabella Lövin, 46, Saltsjö-Boo
3. (3) Bodil Ceballos, 50, Gävleborg
4. (4) Ulf Holm, 40, Lund
5. (5) Zaida Catalán, 28, Älvsjö
6. (6) Max Andersson, 35, Göteborg
7. (7) Lena Klevenås, 62, Alingsås
8. (24) Per Gahrton, 66, Täby
9. (9) Kristin Lilieqvist, 23, Uppsala
10. (10) Fredrik Frangeur, 25, Malmö

Trots valberedningens massiva stöd står Miljöpartiet de gröna i en alldeles särskild kategori vad gäller interndemokrati. Avståndet ner till exempelvis Centern ter sig mot bakgrund av vad som hänt de senaste dagarna, som skrämmande stort. Många partier har mycket att lära av Miljöpartiet!

Det där är också bara svammel. Centerns nya kärnkraftspolitik

Jag lyssnar på gårdagens Studio 1. Spännande debatt om Centerns nya känkraftspolitik mellan Peter Eriksson och Maud Olofsson.

Peter är verkligen upprörd. Han verkligen mejar ner Mauds försök att få ihop kärnkraftsmotståndet med de övriga allianspartiernas påtryckningar.

Några Eriksson-citat,

"Det här är ju ingen kompromiss! Här lägger sig Maud Olofsson platt på marken."

"Det är en dramatisk svängning - och kovändning - som centern gör, och som inte har någonting att göra med att bygga för en hållbar utveckling!"

Som svar på Mauds försök att påstå att högeralliansen har 'världens bästa klimatpolitik' menar Peter att det bara är svammel. Alliansens fina mål är inget annat än exakt de samma som de internationella minimikraven: "Regeringens mål ligger 'dikt än' mot EU's."

Men även om regeringens mål hade varit något att ha så är det ju inte målen i sig som räddar klimatet. Det centrala är ju att ha en politik för att uppfylla målen. ”Och där är det ’Bom Stopp’ med alliansens politik!”

Lysande Peter!


» För eventuella missnöjda centermedlemmar rekommenderas medlemskap i ett grönt, demokratisk, framtidsvänligt parti som gillar förnybar energi. Bli medlem här!

» Gårdagens Studio ett (17-timmen) laddas enkelt ner till iPodden (eller datorn) här!

» Debatten i Stockholmstidningarna: Svd, Svd, Svd, Svd, DN, DN, DN.

Centern och kärnkraften

Vart är centerpartiet på väg i energifrågan? Miljöministern tillkännagav under kvällen att han fått klartecken att fortsätta förhandla med de övriga regeringspartierna. I sitt försök att rädda alliansen bygger han en energiställning på tre ben varav högreaktiv atomklyvning är det ena, de andra två är vind respektive bioenergi.

Kärnkraftsfrågan är känslig, helt klart - den har sänkt varje borgerlig regering sen jag föddes. I folkomröstningen 1980 stod tre partier - Centern, KDS och VPK - bakom den radikala lösningen i Linje 3. Miljöpartiet de Gröna var inte med på den tiden men bildades mer eller mindre ur just rörelsen bakom linje 3 och Folkkampanjen mot Kärnkraft.

Sedan dess har Miljöpartiet, precis som i stort sett hela den aktiva miljörörelsen, stått fast i linjen mot kärnkraft. Det är samma rörelser och samma personer som i över 2o år försökt få upp klimatfrågan på det politiska bordet.

Ändå är det just klimatfrågan som dagens förespråkare för kärnkraft främst hänvisar till i sin argumentation att bygga fler och nya reaktorer. Deras argument klingar illa!

Kristdemokraterna har svängt från sin gamla linje och vill bygga ut. Att Stureplan inte är en speciellt god grund för sunt tänkande har vi vetat om rätt länge, men nu tycks det alltså som att hela Centerpartiet håller på att vika.

De här omsvängningarna är inte bra, och de bygger helt och hållet på ovetenskaplig grund och felaktiga argument. Här är fyra snabba invändningar, men det finns många, många fler:

• Kärnkraften är inte lösningen på klimatproblemet!
  Vi måste däremot minska energiutnyttjandet, satsa på förnybar energi och framförallt agera snabbt.
  
• Kärnkraften är inte en "quick-fix"!
  Det tar minst 20 år innan vi skulle kunna få ett ny reaktor i drift i Sverige. Vindkraftverk kan däremot byggas på några månader.
  
• Kärnkraften är inte en billig lösning!
  Kostnaderna för att bygga en reaktor är enorma. Det enda kärnkraftverket som idag är under byggnation i Europa - Olkilouto 3 i Finland - skulle enligt planerna gå lös på runda 30 miljarder kronor, men är redan över tre år försenad och minst 60 % dyrare än beräknat.
  
• Kärnkraften är inte en "ren" energikälla!
  Uranbrytning, transporter, avfallshantering och mycket annat är behäftat med kraftig miljöpåverkan. Flera nya studier som Per Bolund (mp) i dagarna kommer ta upp i riksdagen visar nu också en ökad frekvens av blodcancer hos barn, nära amerikanska och tyska kärnkraftverk.

» Läs Peter Erikssons, m.fl., debattartikel på mp.se om varför kärnkraften är "uppgivenhetens energi".