Jag kandiderar till riksdagen 2018

Efter tre mandatperioder i Stockholms kommunfullmäktige kandiderar jag nu till riksdagen. Här är min presentation inför provvalet och listsättningsvalet i höst.

Jag har lång erfarenhet från både politiken och organisationen inom Miljöpartiet. Genom mina tidigare uppdrag både som forskare, fritidspolitiker och numera deltidspolitiker har jag fått den kunskap och de verktyg som behövs för att driva grön politik på ett kreativt sätt.

Jag har varit aktiv i Miljöpartiet sedan 2002 och är nu ordförande i Miljöpartiet Stockholms stad och vice ordförande i Stockholms kommunfullmäktige.

Nu vill jag ta med mig erfarenheterna från den lokala nivån och fokusera på rikspolitik. Frågor kring högre utbildning, forskning och kultur, men även hållbara städer och infrastruktur ligger mig nära. Men jag har ett brett intresse som omfamnar hela den gröna politiken.

Jag är doktor i historia med inriktning mot städernas historia, och arbetar som lärare och forskare på Stockholms universitet. Nu vill jag vara med för att göra skillnad för ett grönare Sverige och en grönare värld.

  

Mer om mig:

Jag är född 1970. Har varit medlem i Miljöpartiet sedan 2001 och har genom åren haft både interna och politiska uppdrag.

Internt har jag suttit i valberedningen och styrelsen för Miljöpartiet Stockholms stad. Sedan 2015 är jag ordförande. Därmed sitter jag också i Miljöpartiets förtroenderåd som är ett rådgivande organ till partistyrelsen på riksnivå. Jag har också suttit med i flera utredningar och utskott internt i lokalavdelningen.

Mina politiska uppdrag har mest haft med kulturpolitik att göra; jag har suttit i Stadsmuseinämnden, Kulturnämnden och i Stadsarkivets utskott. Nu har jag ett ersättaruppdrag i Storstockholms brandförsvar. Jag kom in i som ersättare i Stockholms kommunfullmäktige för tio år sedan, 2007, och har varit ordinarie ledamot sedan förra mandatperioden. Mitt nuvarande uppdrag som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige har givit mig en väldigt bred orientering kring kommunalpolitik, Stockholms politik, och om politikens villkor.

Utanför politiken är jag lärare och forskare i historia vid Stockholms universitet. Jag disputerade 2009 på en avhandling om Stockholms historia på 1700- och 1800-talen. Mitt huvudsakliga område som forskare är urbanhistoria som är en inriktning inom historievetenskapen där vi studerar städernas historia, dess framväxt och villkor.

Varför ska ni rösta på mig?

Jag har en bred erfarenhet från politiken, både från partiets organisation och från den politiska nivån. Jag har under flera mandatperioder drivit framförallt kulturpolitik, men har genom mina nuvarande uppdrag breddat mig till att omfamna hela den gröna politiken. Jag har förutsättningarna för att driva en kreativ grön politik djupt förankrad i vårt partiprogram och vår gröna ideologi. Jag är lojal med partiet, tycker om att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Både globalt och nationellt står vi inför utmaningar där den gröna rörelsen står med svaren. Klimathotet väntar inte; vi måste agera nu och Sverige har förutsättningarna att visa globalt ledarskap. Jag vill vara med och ta det ansvaret. Att demokratin är hotad står bortom allt tvivel. Med ett parti i riksdagen som hämtar sin ideologi från fascismen och med nazister som fritt uttrycker sitt hat och sitt människoförakt i Almedalen, på bokmässan och runt om i våra kommuner, är det hög tid att agera. Demokratin måste stärkas varje dag och med varje politiskt beslut. Bildning och kultur är extremhögerns politiska verktyg, vi måste stärka oss inom de områdena.

Några politiska visioner

Högre utbildning och forskning: är politikområden där miljöpartiet tyvärr har varit alltför tystlåtet under lång tid. Trots att att vi har många aktiva medlemmar med hög utbildning med sig tycks det som att de politikområdena ännu inte har lockat så många av våra gröna politiker. Universiteten är tillsammans en av våra största offentliga arbetsgivare i Sverige, och räknar man in det stora antalet studenter är det våra universitet och högskolor som är den sektor som sysselsätter flest vuxna. Men den högre utbildningen och forskningen är tyvärr kraftigt underfinansierad idag. Studenterna får allt mindre tid med sina lärare, och en majoritet av forskarna har mycket dåliga och osäkra arbetsvillkor. Det finns mycket att göra, den gröna politiken kan utvecklas och har bättre potential än någon annan ideologi att hitta de långsiktiga lösningarna.

Kulturpolitik: Också kulturen är ett politikområde som har potential att utvecklas inom den gröna ideologin. Kulturen är en väg till en starkare demokrati och till bättre livskvalitet. Kulturen trivs i den gröna ideologin och handlar om våra kärnfrågor: Kulturen får individer och samhällen att växa. Den erbjuder en meningsfull fritid, ett kreativt yrkesliv och en bättre skola. Kulturen är demokratifrämjande, men också klimatsmart. Den är ofta närproducerad och lämnar ett litet ekologiskt fotavtryck. I den gröna omställningen måste kulturen vara med.

Stadsutveckling: I mer än 20 år har jag som urbanhistoriker studerat städernas historia, deras utveckling och förutsättningar. Städer är komplexa system som har förmåga att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar och villkor. Samtidigt är varje stad unik genom sin historia. Den här dubbelheten erbjuder både utmaningar och förutsättningar. Hållbarhet och motståndskraft är ledord för den moderna stadens utveckling. FN:s globala miljömål (Agenda 2030) är de naturliga riktlinjerna mot framtiden. Genom kreativt ledarskap kan städer vara föregångare inom samhällsutvecklingen, och leda vägen till hållbara samhällen och en hållbar värld. I mångt och mycket är det städerna som måste gå före i klimatomställningen, vi har inte tid att vänta på nationella eller internationella hinder.

Är du miljöpartist i Stockholms stad: ge mig din röst i provvalet 4–18 september och i listsättningsvalet som startar den 18 oktober och pågår fram till den 8 november. 

https://mpstockholm.easyvote.se/userprofile/show/users/1854

Reservationer ger ingen förändring

När jag för drygt femton år sedan blev medlem i Miljöpartiet pågick fortfarande en debatt om vi verkligen skulle sitta i riksdagen. Många hävdade ännu att miljörörelsen trivs bättre som en utomparlamentarisk rörelse. Riksdagsledamöter tvingas kompromissa hette det, man kan inte säga ifrån tydligt. Efter vår förta period i riksdagen hade de rösterna fått vatten på kvarnen när partiet röstades ut ur riksdagen.

Men partiet återkom 1994 och växte sig starkare, partiet hade lärt mycket av den första perioden i riksdagen. Men rösterna för en ständig oppositionsroll levde kvar. Inför de senaste valen har dock den starka drivkraften och glädjen att skriva reservationer nästan helt försvunnit vilket jag har sett som att partiet blivit moget att regera.

Nu har tyvärr rösterna vaknat igen. Många medlemmar anser att vi inte är mogna, att väljarstödet är för lågt, att vi ständigt blir överkörda, att vi skulle gjort bättre ifrån oss som reservationsskrivare. Jag delar inte den uppfattningen. Att vi är rookies i regeringen har såklart betydelse, vi har inte den erfarenhetsbredd i medlemskåren som de äldre partierna har. Alla historiska erfarenheter av att samarbeta med det stora partiet visar att man på kort sikt förlorar på det.

Men om Miljöpartiet ska komma framåt måste vi våga ta ansvar. Vi måste få erfarenhet, och vi måste lära oss att kompromisser med ett stort parti kan vara smärtsamma. Vi måste bli tydligare i valrörelserna vad vi kan åstadkomma med ett begränsat antal riksdagsmandat.

Efter valet 2014 fick vi vår chans. Vi har jobbat i 35 år för att få den. Miljön och klimatet behöver oss. Vi har åkt på en del bakslag, men har också lyckats med mycket.  Fyra kärnreaktorer har fått ett slutdatum i närtid och resten ska stängas senast 2040. Vår miljöminister var drivande i Parisavtalet. Ojnareskogen är förhoppningsvis räddad. Vi har fått ett avtal som kan göra brunkol och annan koldioxid-drivande elproduktion olönsam. Om det sista funkar återstår att se. Men utan Miljöpartiet i regering hade vi haft en betydligt svårare situation på väldigt många områden.

Vi gör mycket och har mycket kvar att göra, därför måste Miljöpartiet sitta kvar i regeringen.

Efter nolltoleransen - hur går vi vidare?

Kunskapsseminarium om graffiti

Tid: tisdag 5 maj, kl. 18-21
Plats: Konstskolan Basis, Folkungagatan 147, Stockholm

Den 5 maj arrangerar Miljöpartiets kulturnätverk och Grön ungdom Sthlm ett kunskapsseminarium om graffiti och gatukonst.

I höstas avskaffades nolltoleransen, och Stockholm har idag intagit en mer positiv attityd till både gatukonst och graffiti. Men hur går vi vidare efter beslutet att stryka paragraf nio i stadens klotterpolicy? Hur ska Stockholm bli en gatukonstvänlig stad med graffitiväggar i alla stadsdelar? Vad behöver stadens politiker, tjänstemän och invånare göra?

Några svar på dessa frågor samt tankar och idéer från andra projekt hoppas vi få av en rad inbjudna gäster i panelen och publiken. Seminariet riktar sig både till beslutsfattare och alla som vill vara med och förändra Stockholm i en mer färgglad riktning.

I panelen (prel.): Hugo Röjgård (Graffitifrämjandet), Emma Simu (Märstaväggen), Jacob Kimvall (Stockholms univ), Jessica Mihai (Galleri Konstart), Fredrik Sanabria (Snösätra).
Moderator: Tjia Torpe (Kulturnämnden)
Seminariet öppnas av Maria Saveland (Basis)

Arrangörer är Miljöpartiet Stockholms kulturnätverk och Grön ungdom Stockholms stad

Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm

Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm

Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad

Kulturen som motor i den växande staden

I Sverige, precis som i större delen av Norra Europa, sker just nu en metropolisering. Det vill säga en utveckling där den tidigare urbaniseringen under den industriella epoken har övergått till en postindustriell fas där de stora städerna växer mycket fort medan majoriteten av städerna – de små och mellanstora – krymper. Stockholm är landets snabbaste växande region, samtidigt sker en näringsstrukturell omvandling där industrierna lämnar huvudstaden och den offentliga sektorn minskar i betydelse gentemot övriga landet. De växande sektorerna återfinns inom finanssektorn och de kreativa näringarna. Idag är var fjärde företag i Stockholms stad en del av den kulturella och kreativa sektorn. [1] Det ställer höga krav på en kraftfull grön kulturpolitik.

Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad ser kulturen som en motor i den växande staden. Kulturen sätter staden i rörelse, får stadsdelar att leva upp och människor att tänka nytt. En fri och levande kultur är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle och erbjuder möjligheter för människor att leva långsiktigt hållbara liv. Kulturen är också viktig i utbildningssystemet. Kultur är ofta närproducerad, den avger ett förhållandevis litet ekologiskt fotavtryck och skänker livslust och glädje. Varje satsad krona på kultur är en investering i samhället som ger ett överskott tillbaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Miljöpartiet vill därför se en kraftig tillväxt inom den kulturella sektorn i Stockholm.

Kulturens infrastruktur

Det offentligas uppgift är att stimulera kreativitet och stärka en kulturell tillväxt i samhället. Kulturens infrastruktur måste på samma sätt som all fysisk infrastruktur kontinuerligt underhållas och stärkas. Vi vill att kulturen ska växa på sina egna villkor. Därför ska en större andel av det offentliga stödet gå till infrastrukturella insatser som når många aktörer.

I Stockholm är kulturpolitikens roll dubbel. Kulturpolitiken har ett stort ansvar för att erbjuda alla stockholmare och alla besökare i Stockholm ett brett kulturliv med hög kvalitet. Varje stockholmare ska känna sig delaktig i stadens kulturutbud. Geografiskt ska kulturen nå ut till alla stadens delar. Kulturpolitiken har också ett ansvar för den kreativa sektorns tillväxt. Stockholm ska vara en nyskapande stad som bejakar talang och nya innovativa tekniker. Kultursektorn ska erbjuda fler arbetstillfällen i fler nyskapande företag. De två uppgifterna behöver inte stå emot varandra. Med en grön kulturpolitik får vi de att sammanfalla och stärka varandra.

Nyckeln till en starkare kultur i Stockholm ligger till en stor del i infrastrukturella satsningar. Om kultur är odling så är kulturpolitikens roll att skapa den bästa jordmånen. Genom att långsiktigt arbeta utifrån ett kulturperspektiv i förskolan och skolan liksom i en bred och öppen kulturskola uppmuntras intresset för kreativitet hos barn och unga. En kreativitet som främjar individernas tolerans och uppmuntrar skapande ända upp i vuxen ålder. I ett grönt Stockholm lever en kvarterskultur där varje stadsdel har minst en unik kulturinstitution av något slag. Miljöpartiet vill se fler teatrar, biografer och lokala kulturhus över hela staden.

För att uppnå detta ska stadens egna institutioner: Kulturhuset–Stadsteatern, Stadsmuseet, Liljevalchs och biblioteken få ett tydligare uppdrag att nå ut med sin verksamhet i hela staden. Miljöpartiet vill bygga en ny scen för Stadsteatern på Järva som kompletterar den scen Stadsteatern redan har i Skärholmen och vi vill skapa flera lokala kulturhus. Vi vill även ge incitament och möjligheter för det fria kulturlivet att växa i hela staden. Därför börjar vi med att omvandla den så kallade ”kulturbonusen” till ett infrastrukturellt stöd som kan sökas för upprätthållande av scener, repetitions- och träningslokaler, dyrbar utrustning, kontorsutrymmen och liknande. Därutöver förstärker vi stödet till initiering av nya kulturprojekt. Vi vill även skapa kreativa plattformar för samarbeten inom till exempel upphandlingar och praktisk assistans såsom vaktmästeri-, revisions- och ekonomitjänster. Kulturdirekt – som har startats av Stockholms stad och som tillhandahåller biljettförsäljning och annonsering – är en sådan verksamhet som har startats av Stockholms stad och som bör stödjas ytterligare.

Kultur behöver lokaler för att verka och växa

Miljöpartiet ser en mycket oroande tendens i Stockholm där kulturens kostnader för lokaler och hyror ökar kraftigt. En negativ brytpunkt i utvecklingen kom efter det borgerliga maktövertagandet 2006. Fram tills dess låg det fria kulturlivets kostnader för lokaler på runt eller under 10 procent, därefter har det ökat till över 50 procent av de totala kostnaderna. Orsakerna till detta beror till stor del på den bostads- och fastighetspolitik som har drivits i staden, där allmännyttan har sålts till privata aktörer och till nybildade bostadsrättsföreningar. Även stadens egna fastighetskontor och bostadsbolag har höjt hyrorna. Kulturproduktionerna urholkas idag av dessa höga kostnader för lokaler. Vi vill bryta den här utvecklingen på flera sätt, bland annat genom att införa så kallad ändamålshyra för kulturverksamhet. Det innebär att kulturell verksamhet inte ska betala mer än självkostnaderna för de lokaler de hyr. Detta uppnås genom att avkastningskravet slopas på stadens egna lokaler och att vi även verkar för ett motsvarande system inom privat sektor. Vi vill även finna system för att befintliga lokaler kan utnyttjas effektivare för flera verksamheter.

En grön bibliotekspolitik för Stockholm

Stockholm behöver en tydligare bibliotekspolitik. Idag utgör biblioteken ryggraden i stockholmarnas kulturliv. Med en ökad satsning på kvarterskultur och nya kulturinstitutioner över hela staden fördelas ansvaret för den lokala kulturen på fler aktörer. Biblioteken kan då inrikta sig mer på sina kärnuppgifter – inte minst att stimulera barns läsning – utan att för den skull sänka ambitionerna på att vara lokala ”kulturhubbar”. Miljöpartiet vill stärka kvaliteten i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens roll i informationssamhället kommer fortsätta att bli allt viktigare. Medielandskapets snabba förändring ställer höga krav på kompetens och kunskapsutveckling. Det är framför allt de anställda på stadens bibliotek som kommer att få möta den utvecklingen. Miljöpartiet vill därför göra en satsning för att få fler utbildade bibliotekarier. Inte minst viktigt är detta för skolbiblioteken där vi vill fördubbla andelen högskoleutbildade bibliotekarier.

Kultur för barn och unga

Barnkultur är kultur för barn, med barn och av barn. Alla bitar är betydelsefulla. Miljöpartiet vill lyfta in FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) fullt ut i stadens styrdokument.

Barnkonventionen innebär att varje barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet, men också att vara med och påverka det. Vi vill därför skapa fler utrymmen där barn och unga får delta i kulturlivet på sina egna villkor. Vi stödjer och stöttar Lava, Rum för barn, TioTretton och Serieteket på Kulturhuset. Vi vill stärka bidragsgivningen till ungas initiativ för kulturella projekt och ge ungdomsgårdarna större möjlighet att själva utveckla sin verksamhet.

Miljöpartiet erkänner graffiti som en betydelsefull konstform och vill skapa öppna väggar för graffiti och gatukonst runt om i staden samt ta bort den otidsenliga befintliga nolltoleransen och klotterpolicyn.

Kulturen ska ges större plats i förskolan och skolan. Barn måste ”utsättas” för kultur i olika former för att senare i livet ha förutsättningar att göra egna val. Alla skolelever ska erbjudas en mångfald av kulturupplevelser och goda möjligheter till eget skapande. Förskolan och skolan ska i sin planering sträva efter att olika kulturyttringar integreras såväl i förskolans verksamhet som i skolans teoretiska ämnen. Skolbibliotekslagen ska följas så att varje elev i Stockholm har tillgång till ett skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.

Kulturskolan

Miljöpartiet vill återupprätta den starka och breda kulturskolan som den såg ut innan 2006. Vi vill erbjuda kulturskolan till barn från fem års ålder. Vi avsätter resurser för att fler anställa pedagoger, skapa fler platser och sänka avgifterna. Vi vill att samtliga barn och unga från hela staden ska uppmuntras till kreativt skapande och att alla ska erbjudas en konkret möjlighet att ta del av kulturskolans resurser. Talangerna ska på bästa sätt tas tillvara inom kulturskolans avancerade program (KAP). Vi verkar även för att alla barn, genom elevinflytande, aktivt är med och påverkar och utvecklar kulturskolans utbud och undervisning på alla nivåer. Den skenande segregationen i Stockholm, som under de senaste åren har drabbat kulturskolan hårt, måste brytas. I ett grönt Stockholm ska det inte spela någon roll var du bor eller vad dina föräldrar tjänar om du vill delta i kulturskolan.

Museer och arkiv

I Stockholmsområdet finns över hundra museer som alla bidrar till att göra Stockholm till en stark kultur- och kunskapsstad. De allra flesta museer är privata eller ägs av stiftelser och flera får stöd från Stockholms kulturförvaltning. Miljöpartiet vill ha fri entré till alla offentligt drivna museer. Stockholms stad driver två museer i egen regi; Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet. Dessa båda museer förvaltar delar av vårt gemensamma oersättliga kulturarv och vår historia. De måste därför både värnas och utvecklas, bland annat genom att ges större möjligheter till egen kompetensutveckling och till egenproducerade utställningar.

Miljöpartiet vill stärka forskningsanknytningen på stadens förvaltningar genom att stödja forskningsinitierande insatser i samarbete med universitet och högskolor. Stadsarkivet och stadens museer ska premieras i en sådan satsning.

Vi vill att Stadsarkivet, som har varit drivande i övergången till digital hantering av arkivhandlingar och en ökad offentlig insyn i stadens dokument, ges nödvändiga resurser för att genomföra en plattformsoberoende IT-struktur baserad på fri programvara.

Scenkonst och stadsteatern

Miljöpartiet vill att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för såväl smal som bred scen- och performancekonst där mångfald och konstnärlig frihet ska vara vägledande. Vi vill stimulera till fortsatt hög kvalitet och nytänkande på scener och övriga spelplatser. Därför är det viktigt att kulturnämnden håller sig väl underrättad om teatrarnas och övriga utövares utveckling, inriktning och mål. Vi vill långsiktigt stödja de fria teatrarna på deras egna villkor. Vi menar att det behövs nya riktlinjer för det offentliga kulturstödet där både nyskapande idéer och tidigare erfarenheter spelar in i bedömningen.

Kulturhuset och lokala kulturhus

2013 slogs Kulturhuset och Stockholms stadsteater ihop till en gemensam verksamhet. Miljöpartiet var tveksamt till underlaget som föregick sammanslagningen. Bland annat saknades riskanalys och inhämtning av personalens synpunkter varför man nu behöver avvakta kommande utvärderingar innan man fullt ut kan avgöra det nya bolagets förutsättningar. Ambitionen för den stora institutionen är dock att stärka stadens kulturliv på många fronter.

Miljöpartiet driver frågan om lokala kulturhus; vi vill skapa en helt ny infrastruktur vid sidan om biblioteken, där Kulturhuset–Stadsteatern vid Sergels torg får en liknande ställning som Stadsbiblioteket med lokala kulturhusfilialer runt om i staden. Genom sammanslagningen med Stadsteatern skapades den första kulturhusfilialen i Skärholmen. Farsta och Järva är områden där liknande kulturhusfilialer bör etableras i ett tidigt skede. Vi stödjer även tillskapandet av fristående kulturhus, till exempel i den nedlagda brandstationen i Hägersten/Midsommarkransen och Cyklopen i Högdalen, samt till kulturhus som stöds av stadsdelsnämnderna såsom i Tensta och Skarpnäck.

Miljöpartiet vill även inrätta ett "Josefinas hus" för kvinnohistoria, kvinnokultur och kvinnliga frivilligorganisationer på Björngårdsgatan i den fastighet – Stiftelsen 1 – som uppfördes som änkehus av drottning Josefina på 1800-talet. Huset har ända sedan den ursprungliga verksamheten flyttade ut använts på flera sätt för att stödja kvinnlig verksamhet och står idag under utredning för sin framtida verksamhet.

Kultur för alla i hela staden

Den snabba folkökningen i Stockholm följs av en lika påtaglig gentrifiering, där innerstadens stadsdelar lyfts ekonomiskt till stor del på ytterstadens bekostnad. Resultatet blir höga tal av arbetslöshet och barnfattigdom lokalt i vissa stadsdelar, men också kulturlivet har drabbats, inte minst på grund av bristande initiativkraft i de politiska besluten. Miljöpartiet vill möta de här utmaningarna med satsningar på den lokala kulturella infrastrukturen. De lokala kulturhusen är viktiga pusselbitar för att stimulera en kulturell tillväxt i hela staden.

Vi vill gynna kulturaktiviteter som gagnar samverkan över generationerna och mellan stadsdelarna. Miljöpartiet värnar demokrati och transparens samt möjligheten till småskalig verksamhet inom kultursektorn för att motverka monopol och oligopol. Aktörer med olika politisk hemvist, etnicitet, religion och kön ska respekteras och behandlas lika.

Det mycket stora kulturutbudet i Stockholm är i hög grad koncentrerat till innerstaden, medan flera av ytterstadens stadsdelar helt saknar egna kulturinstitutioner och ett levande kulturliv. Miljöpartiet vill ha ett levande kulturliv med nära kulturmötesplatser över hela staden. Vi kallar det kvarterskultur, där varje stadsdel har en egen kulturinstitution som gör stadsdelen unik och de boende stolta över sitt närområde. Staden ska därför stödja lokala initiativ och lokala teatrar, biografer, kulturhus och konsthallar. Det behövs fler hemgårdar och samlingslokaler i stadsdelarna. Vi vill också införa ”Konstytor i stadsmiljön” där stockholmarna kostnadsfritt kan ställa ut sin konst.

Nationaldagsfirandet, Stockholms kulturfestival, och ungdomsfestivalen ”We are Sthlm” är populära evenemang som drar mycket folk och som kulturförvaltningen arrangerar. Vi vill nu utveckla konceptet genom en ”världskulturfestival” som årligen ambulerar mellan ytterstadens stadsdelar. För att stärka den lokala kopplingen mellan fria kulturutövare och skolorna återinrättas de lokala kultursekreterarna i någon form.

Offentlig konst och kulturmiljöer

Det offentliga rummet är till för alla och ska erbjuda kulturupplevelser i vardagen. Stadens parker och platser bör därför rustas upp och förses med konst. ”Enprocentsregeln”, det vill säga att 1 % av byggkostnaderna ska användas till konstnärlig utsmyckning, ska säkras när vi bygger nytt eller renoverar i staden. Gallerier, småbutiker, kaféer, lokaler för hantverk, ateljéer, teatrar, biografer och samlingslokaler ska värnas mot den ökande kommersialiseringen. Hyrorna för dessa verksamheter ska hållas nere. Gatukulturen håller staden levande, och vi ska därför ha en positiv attityd till spontankultur och graffiti. Nolltoleransen ska avskaffas och ersättas med öppna väggar på valda platser för graffiti och gatukonst.

Stockholm grundades för över 750 år sedan, och varje tidsepok har satt sitt avtryck i det offentliga rummet. Historien och kulturmiljöerna är viktiga urbana kvaliteter som ska värnas, användas och utvecklas. Kulturarvet och kulturmiljöaspekterna ska tillmätas stor betydelse när staden växer och vi bygger om eller bygger nytt. Stadsmuseets kulturmiljöavdelning ska därför stärkas vid planprocesserna och i sin roll som remissorgan. De ska även ges ett större uppdrag att nå ut med information till politiker, tjänstemän och allmänheten.

Ett forskningsprojekt kring den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna ska genomföras och ett monument till minne av slavhandelns offer ska uppföras på lämplig plats i staden.

Opera, film, fristadsförfattare

Miljöpartiet vill utreda möjligheterna och förutsättningarna för att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Utredningen bör vara parlamentariskt tillsatt utifrån Stockholms kommunfullmäktiges sammansättning och utreda frågan ur ett kommunalt och regionalt Stockholmsperspektiv.

Vi vill att en kommunal filmsatsning, som innehåller alltifrån professionellt filmskapande och barn- och ungdomssatsningar till fler biografer och tillfällen till visning av kvalitetsfilm, ska utarbetas. Vi vill ha film- och tv-produktion som ett eget ämne i kulturskolan. Stockholm bör ta steget och bli en fullvärdig medlem i Filmpool Stockholm med syfte att mer film ska produceras i Stockholms stad. SF-koncernens monopolställning på biografmarknaden bör brytas, därför ska ökat stöd ges till alternativa biografer. Klarabion på Kulturhuset ska återtas i kommunal regi och erbjuda kvalitetsfilm som inte visas på andra ställen.

Fristäder för författare finns idag i runt 40 olika städer runt om i världen. I Sverige tar idag sju kommuner emot författare som av olika anledningar är hotade eller förföljda, Stockholm är en av dem. Men behovet är mycket stort och vi vill därför se över det kommunala fristadsprogrammet i syfte att utöka uppdraget, både till att gälla fler konstnärliga yrken och till att gälla fler personer än en i taget.

Stockholm växer

Stockholm växer just nu mycket kraftigt och det ställer stora krav på att det vi bygger håller hög kvalitet och är långsiktigt kulturellt hållbart. Både när vi bygger helt nya områden och när vi förtätar eller omvandlar befintliga stadsområden så måste kulturens infrastruktur värnas. Kulturmötesplatser och lokaler för kultur måste komma in tidigt i planprocesserna. Här är några exempel på hur vi ser på de större planprojekten i Stockholm ur ett kulturperspektiv:

Slussenområdet har sedan lång tid varit ett viktigt kulturcentrum i Stockholm med Södra teatern, Stadsmuseet och de nyligen stängda klubbarna Debaser och Kolingsborg samt de många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna som naturliga inslag. Med den förestående ombyggnaden vill vi bevara och stärka kulturen i området. Stadsmuseet ska utvecklas till ett ”urbant centrum” och förses med en särskild lokal för utställning och debatt kring Stockholms historiska och framtida utveckling.

Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till ett kulturkluster med en experimentell scen i en av gasklockorna och där kulturella och kreativa företag stimuleras att etablera sig i området. Vi vill även ha mindre scener och replokaler i området.

Årstafältet kommer att omvandlas till en urban stadsdel med tät bebyggelse. Delar av den tänkta ekologiska kulturparken bör planeras in i området och dess kulturhistoriska kvaliteter ska värnas.

Bromma parkstad är Miljöpartiets förslag på en helt ny stadsdel med 50 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser på nuvarande Bromma flygfält. Den ska bli såväl ekologisk som socialt och kulturellt hållbar och ska inrymma ett stort utbud av kultur.

_________

Fotnot:
[1]  Joakim Sternö & Tobias Nilsén, "Kreativa krafter. Stockholm-Mälardalen", Mälardalsrådet Rapport 13:07, maj 2013.

__________________________________

Bilaga: Urval av motioner, interpellationer och skrivelser


Kulturmotioner lämnade till KF

Motion (2009:10) om att uppmärksamma 100-årsjubileet av de olympiska spelen i Stockholm 1912 med ett forskningsprojekt om den olympiska rörelsen och Stockholmsidrotten under etthundra år – Mats Berglund och Stefan Nilsson (MP)

Motion (2010:9) om en friare IT-struktur – Mats Berglund (MP)


Motion (2010:19) om bevarande av den gamla brandstationen i Midsommarkransen och fylla den med kultur – Ylva Wahlström m. fl. alla (MP)


Motion (2010:20) om satsning på mer forskning på stadens museer – Mats Berglund (MP)

Motion (2011:39) om minnesmärke/monument till minne av offren för den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna. – Awad Hersi (MP)


Motion (2011:62) om nya konstytor i stadsmiljön – Åke Askensten (MP)


Motion (2012:7) om driften av Klarabiografen – Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP)

Motion (2012:8) om avpolitisering av stödet till Nobelmuseet – Mats Berglund (MP)


Motion (2012:37) om en mer positiv attityd till gatukonst och graffiti – Mats Berglund (MP)

Motion (2013:12) om fastigheten Stiftelsen 1, Björngårdsgatan på Södermalm, ska vid upprustning kvarhålla sin ursprungliga inriktning för och med kvinnor så att Stockholms stads stolta kvinnor i dåtid, nutid och framtid får en gemensam plats att möta varandra – Ewa Larsson (MP)

Motion (2013:23) om kulturhusfilialer – Mats Berglund (MP)


Motion (2013:30) om ett ”Demokratins torg” på Ragnar Östbergs plan – Mats Berglund (MP)

Interpellationer ställda till borgarråd

(2011:32) om anställningsvillkoren på Stockholms stadsteater, av Mats Berglund (MP)

(2011:33) angående finansieringen av Strindbergsåret 2012, av Mats Berglund (MP)

(2012:37) angående kulturlivets skenande kostnader för lokaler i Stockholms stad, av Mats Berglund (MP)


(2013:23) om konstverket Hyenor vid Stureplan, av Mats Berglund (MP)


(2013:24) om hanteringen av kulturmiljövärden vid Slussen, av Mats Berglund (MP)

Urval av skrivelser lämnade till Kulturförvaltningen

2007-02-20 Grekiskt Kulturcentrum – Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)

2007-10-02 Kulturmötesplats Slussen – Kerstin Wickman (mp MP Mats Berglund (MP)

2008-02-13 Kvartersbion vid Hornstull – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)

2008-06-18 Framtidsplanerna för Filmpool Stockholm- Mälardalen – en satsning som kom av sig? – Ann Marie Engel (V), Roger Mogert (S), Kerstin Wickman (MP)


2009-02-10 Film i kulturskolan – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)


2010-03-09 Ta ansvar för Strindbergs hundraårsjubileum! – Roger Mogert m fl (S), Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)


2010-04-20 Behov av ökad kompetens om talböcker och tillgänglighet i stadsdelbiblioteken –Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)

2010-04-20 Rädda Farsta gård! – Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)

2010-06-15 Skrivelse om den lösa inredningen i Stadsbiblioteket och Stadshuset – Kerstin Wickman (mp), Ann Marie Engel (v), Roger Mogert (s)

2010-12-14 Inrättande av ett Stadsmuseiutskott för snabbare hantering av plan- och byggremisser – Kerstin Wickman (mp), Mats Berglund (mp)

2011-02-15 Bevara den K-märkta muralmålningen i Bromsten – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)

2011-02-15 Om projektet Kulan – Mats Berglund (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)

2011-03-22 Högtidighållandet av minnet av August Strindberg 2012 – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2011-11-08 Fri entré till stadens museer – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)


2011-11-08 Återinrättas ett parlamentariskt utskott för beredning av Kulturstödet inom kulturnämnden – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)


2011-11-08 (Ärende 13) Förslag på nytt stödsystem för det fria kulturlivet – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)


2011-12-13 Stadsbibliotekets utlåning av e-böcker – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2012-02-09 Om stöd till Rinkeby Folkets Hus – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)


2012-02-09 Ompröva stadens 0-tolerans mot graffiti – Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2012-05-10 Om stadens hederspriser och kulturstipendier – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2012-06-14 Kultur för förskolorna inom ramen för projektet Kulan – Marja Sandin-Wester (MP), Mats Berglund (MP)


2012-08-30 Säkra stödet till Cyklopenprojektet – lös den byråkratiska knuten! – Ann Mari Engel (V), Tony Nilsson (S), Marja Sandin-Wester (MP)


2012-10-25 Redogörelse för bonussystemet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)


2012-10-25 Inrätta ett parlamentariskt utskott för beredning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2012-10-25 Om bibliotekarier inom Stockholms stadsbibliotek – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)
2012-10-25 Allhuset i Hässelby Gård – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP)

2012-11-22 Skrivelse till kulturnämnden om sakfel i underlag inför beslut om kulturstöd – Mats Berglund (MP), Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon (S)


2012-11-22 Fördjupa Kulturskolans statistik – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Mats Berglund  (MP), Anna Greta Leijon (S)


2013-02-07 Skrivelse om Stockholmsregionen och samverkansmodellen – Ann Mari Engel (V), Tomas Rudin (S), Mats Berglund (MP)


2013-06-11 Skrivelse till Kulturförvaltningen om Stockholms fristadsförfattare – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)

____________

» Programmet antogs av Miljöpartiets kommunfullmäktigegrupp våren 2014.

Om att välja grönt borgarråd

I morgon (9 nov) väljer medlemmarna i Miljöpartiet de Gröna i Stockholms stad ett nytt borgarråd efter Per Bolund som lämnade posten för att bli ekonomisk talesperson i den gröna riksdagsgruppen. Jag kommer rösta på Daniel Helldén, det har jag redogjort för tidigare. Men det här inlägget handlar om annat.

Vi har valt att ha en öppen process med många kandidater. Men debatten runt borgarrådsvalet har tyvärr varit allt annat än snygg och städad. Flera påhopp och personangrepp har förekommit. Debatten i de sociala medierna har inte handlat om politik och förmåga till ledarskap, istället har den dominerats av ständiga försök att misskreditera åsiktsmotståndare.

Valberedningen fick sig en känga av vårt tidigare språkrör, som i sin tur attackerades med orden ”Göran Persson-fasoner”. Kanslichefen på stadshuset tog ställning för en kandidat och fick med diverse otidigheter veta att han som tjänsteman borde hålla sig utanför processen. Flera Slussen-aktivister såg en av kandidaterna som den bästa och försökte få medlemmar att rösta utifrån ett politiskt perspektiv, men också icke-medlemmar med grön grundinställning att bli medlemmar för denna enda fråga. Det resulterade i en storm på Facebook och Twitter som ett försök att ”kuppa” borgarrådsvalet. Ord som ”vidrigt”, ”skamlöst”, o.s.v. har hörts. En ledamot i fullmäktige och engagerad medlem publicerade en skärmdump med Slussen-aktivisternas brev och personerna bakom detta ”kuppförsök” namngivna, vilket andra ansåg vara ett grovt personpåhopp.

Allt det här riskerar nu att krackelera partiet. Känslorna har kommit i svallning och flera medlemmar har gått till överord (förmodligen även jag). Därför är det oerhört viktigt att det nya borgarrådet – vem det än blir – behandlar alla medlemmar med stor respekt och öppenhet. Och tillsammans med styrelsen, fullmäktigegruppen och alla medlemmar ser till att hålla ihop partiet och föra vår politik framåt. Bara så kan vi vinna valet 2014.

Budget för kultur

Idag offentliggjordes oppositionspartiernas skuggbudgetar för Stockholm. En jämförelse mellan partiernas satsningar på kultur bekräftar det jag befarade tidigare, att Miljöpartiets satsning på kultur tyvärr är mycket svag.

Budget 2012
Nettokostnader(mnkr) Kultur  Hela staden  Andel  Skattehöjning
Majoriteten          840,7   32 155       2,61%   0 öre
Socialdemokraterna   881,7   32 697       2,69%  10 öre
Vänsterpartiet       900,8   33 228       2,71%  60 öre
Miljöpartiet         858,5   32 977       2,60%  40 öre*
___
*)MP har utöver detta en grön skatteväxling med höjda parkeringsintäkter.

Kulturens plats i samhället och i människors vardag är en viktig och central del i Miljöpartiets politik och har sina rötter djupt ner i den gröna ideologin. Det handlar både om livskvalitet och demokrati, men också om klimatsmarta konsumtionsmönster och hållbara samhällen. Att utvecklingen de senaste åren i Miljöpartiets budgetarbete i Stockholms stad har gått åt fel håll är beklagligt. Jag avser att fortsätta mitt snart tioåriga arbete för att stärka kulturens roll i partiets budgetar och politik.

___
» Jag har tidigare skrivit om den borgerliga majoritetens neddragningar på kulturområdet här. Att siffrorna skiljer sig något från tabellen ovan beror på att jag tidigare använt bruttokostnader istället för nettokostnader. Detta har dock ingen betydelse, trenden och nivåerna är desamma oavsett räknemetod.
» Läs mer om Miljöpartiets budgetreservation här och här

Reservation!

Igår sammanträdde Miljöpartiets fullmäktigegrupp för att bestämma den ekonomiska fördelningen mellan Stockholms stads verksamheter inför den skuggbudget som ska presenteras i början av nästa vecka.

Eftersom förslaget från MP:s politiska ledning i Stadshuset innehöll så pass få och dåliga satsningar inom kulturområdet, så tvingades jag att reservera mig mot beslutet.

Jag reserverade mig därmed mot MP:s skuggbudget i sin helhet.

Exakt vad detta innebär får jag fundera på den närmaste tiden. Jag kan naturligtvis inte delta i kommunfullmäktiges budgetdebatt den 16–17 november. Men om jag fortsätter mina uppdrag i fullmäktigegruppen och i Kulturnämnden får framtiden utvisa.

Mötet igår var nog det märkligaste jag varit med om sedan jag engagerade mig i partiet för över tio år sedan. Den borgerliga majoriteten har under sina sex år vid makten kontinuerligt arbetat för att urholka kulturen i Stockholm. I 2012-års budget har borgarna i princip bara en enda betydande satsning, det gäller något de kallar ”kulturellt tillväxtpaket” och innebär, vad vi förstår, en satsning på 27,5 miljoner kronor till barn och ungas kulturupplevelser, i synnerhet i skolan.

Den satsningen ströks i vårt budgetförslag. Miljöpartiets fullmäktigegrupp satt istället på fullt allvar och fördelade dessa kulturpengar åt höger och vänster till alla möjliga andra saker. Min känsla just då var att vi lika gärna hade kunnat fördela ut platser i Stockholm som skulle passa bra att bygga kärnkraftverk på!

Kort därefter tog nästa omröstning vid. Den handlade om vi skulle gå på borgarnas förslag att införa museiavgifter i Stockholm. Att vi överhuvudtaget behövde ha en sådan omröstning var så absurt att ord saknas. Att det dessutom fanns ledamöter i gruppen som inte röstade emot återinförda museiavgifter tog det hela till ytterligare nivåer. Att det sedan var så pass många att inte ens en majoritet av de närvarande röstade emot var droppen som fick mig att lämna lokalen i förtid, och lämna in min reservation. (Nu var visserligen propositionsordningen sådan att förslaget inte krävde majoritetsbeslut. Museiavgifterna kommer trots allt inte att återinföras med MP:s budgetförslag!)

Det var naturligtvis med sorg jag lämnade mötet igår. Jag vill ogärna lägga skulden på Miljöpartiets fullmäktigegrupp. Budgetprocessen har som vanligt varit väldigt hastig, inläsningstiden mycket kort och debatten igår blev upphackad och otillräcklig. Däremot ligger ansvaret helt och hållet på MP:s politiska ledning på Stadshuskansliet – de två gruppledarna och kanslichefen. Faktum är att detta är tredje året i rad som kulturen har fått alldeles för dåliga tilldelning i MP:s budget.

De två gruppledarna, Stefan Nilsson och Emilia Hagberg har båda kandiderat till borgarråd. Mot bakgrund av det jag skrivit ovan stödjer jag Daniel Helldéns kandidatur!

En friare IT-struktur

Debatten om en friare IT-politik har äntligen nått Stadshuset. Det var via min motion som ärendet kom upp i fullmäktige. Här är mitt inledningsanförande.

Fru ordförande,

fullmäktigeledamöter och åhörare här på läktaren och via webbradio. Och de stockholmare som har Windows i sina datorer kan också följa den här debatten via webb-tv. Svårare tyvärr då för de som använder MacOS, har jag märkt*).

Och det är bland annat det som den här motionen handlar om: All digital information som Staden producerar ska vara:

Plattformsoberoende – fungera lika bra i Windows-, Mac- och Linux.
och, den ska bygga på fri programvara,
och öppen källkod.

Så är det inte idag. Webb-TV funkar inte. Här har jag en helt nyproducerad DVD-skiva från en av Stadens förvaltningar. På baksidan står att skivan är ”avsedd för PC-datorer med minst Windows XP”. Innehållet på skivan är dessutom gjort som en programvara som man måste installera, och det programmet bygger inte på öppen källkod eller öppna standarder.

Det som är bra med skivan är att den tillgängliggör rådata. (Tyvärr är den inkapslad i programvaran.)

Nu är den här skivan från Stadsarkivet. Och det är en förvaltning i Staden som trots allt är väldigt bra på IT och på att tillgängligöra rådata, fritt via sin hemsida och via Stockholmskällan. Och det är också något som min motion handlar om. Att staden – via Stadsarkivets projekt, Navet, E-arkiv och e-doc – ska öppna upp och tillgängliggöra den rådata som staden producerar.

Det är data som är offentligt finansierad (och offentlig genom arkivlagen, oftast!) och ska kunna användas av vem som helst. Och det vill vi underlätta. – Det är en demokratifråga!

Jag är medveten om att motionen är ganska lång, och spänner över många områden. Kan låta rätt teknisk också: Den handlar om:

Plattformsoberoende
Öppen programvara
Öppna filformat och standarder
Och vår egen rådata

Och det är lite för lätt för politiker att skygga för det tekniska, och skjuta över frågorna till IT-avdelningarna. Men det viktiga med motionen är att påtala att: det här är inte tekniska frågor. Det är politik! En friare IT-struktur handlar om demokrati! Och det är vi politiker som väljer var på den demokratiska skalan vi vill placera in… Stockholms kommun.

Staden använder idag i hög utsträckning proprietär (inlåst) programvara, trots att fullgoda alternativ finns på marknaden. (Open Office för dokumenthantering, Mozilla för e-post och webbhantering). Genom den här snäva upphandlingsprocessen vi använder, så driver vi i staden i praktiken en konkurrenshämmande verksamhet, i en känslig bransch där konkurrensen borde vara stor. Och där Stockholms kommun som är en så pass stor aktör måste ta ett större ansvar. Det gäller inte minst i skolorna, inför skoleleverna – våra unga konsumenter.

-

Jag förstår svaret från majoriteten som att, att-satserna om: öppna standarder och publicering av egen källkod och rådata i princip bifalls, och att vi inte ska kunna kräva att externa användare (allmänheten) ska ha en viss programvara.

Om vi lyckas genomföra det så har vi kommit en bit på väg: Mac- och Linux-användare kommer kunna följa fullmäktige via webb-TV.

Men att det är avslag på fri programvara och plattformsoberoendet. Att vi alltså fortsätter t.ex. att ensidigt fostra våra skolelever till att bli Microsoft-användare.


Bifall till Miljöpartiets reservation
_ _

____
*) Sedan jag påpekade att webb-tv inte fungerar för mac-användare tycks detta ha åtgärdats. Fullmäktiges webb-tv- och radiosändningar kan följas från den här sidan. IT-debatten kan följas här, om man klickar på raden för Utl. 2011.83

Mer forskning på stadens museer

Här är mitt inledande anförande i debatten om min motion: "Satsning på mer forskning på stadens museer", från kommunfullmäktiges sammanträde i måndags.

Ordf. fullmäktige...

Den här motionen syftar till att stärka kompetensen på stadens förvaltningar. I ett första steg är det våra museer det handlar om. Men andra förvaltningar bör vara med. Flera är redan idag forskningsstyrda: Stadsarkivet och USK till exempel. Men, miljöarbetet, trafikplanering, stadsplanering… sådana verksamheter, som redan idag både använder forskning och själva genererar forskning i sin verksamhet.

Kompetenslyft behövs alltid! Det blir väldigt tydligt när man läser remissvaren, som alla (utom stadsledningskontoret av någon anledning) är positiva – mycket positiva – till motionen.

Motionen går ut på att: staden ska knyta till sig forskare. De (forskarna) ska ha förvaltningarna som sin arbetsplats, och forska om stadens verksamheter. De kommer in med kompetens, och bidrar till att öka kunskapen kring vissa områden. Kostnaderna är låga. Budgetpåverkan är liten eftersom finansieringen ska sökas externt: Från de statliga forskningsråden eller privata stiftelser. Men också EU.

Pengarna kommer utifrån, det är det viktiga. Så motionen syftar också till att stärka stadens budget och finanser.

I Sverige har vi en tradition där universiteten haft närmast monopol på offentlig forskning. Så har det inte alltid varit, och så är det inte heller i många andra länder. I Danmark till exempel, är museerna betydligt starkare forskningsmiljöer än i Sverige. Men vi har goda exempel också i Sverige; jag nämner Upplandsmuseet i motionen som har lyckats dra till sig flera forskningsprojekt i mångmiljonklassen.

Det blir en viss konkurrenssituation gentemot högskolor och universitet om fler aktörer blandar sig in. Det är positivt. Det är en konkurrens som universiteten skulle må väl av, och där vi – som kommun – har konkurrensfördelar. Både Vetenskapsrådet och Riksbanken till exempel, har länge kritiserat lärosätena för deras alldeles för höga kostnader för lokaler och administration. Uppemot hälften av ett beviljat belopp kan försvinna den vägen. Men där kan vi lägga oss betydligt lägre, och därmed få ut mer forskning för samma pengar. (Så har andra gjort.)

Men man ska inte se konkurrensen alltför strikt. Medel bör sökas tillsammans med lärosätena. Det är så vi kan locka de bästa forskarna och så stärker vi våra ansökningar.

Jag vill med den här motionen inte tvinga förvaltningarna och förvaltningscheferna till något. Men däremot bygga upp strukturer som gör det lättare för cheferna att stärka kompetensen på sina avdelningar. Underlätta att göra förstudier, och därmed starka ansökningar.

Att en kommunal förvaltning står som huvudman för ett forskningsprojekt är knappast något konstigt. Stadsarkivet har flera forskningsprojekt: Om Tidigmoderna konkurser, till exempel, finansierat av Riksbanken. Och ett om Grosshandlare, där Söderbergsstiftelsen gått in. Projekt i miljonklassen som knyter upp ett par tre disputerade forskare. Och där pengarna kommer utifrån.

Stadsarkivarien har haft stora framgångar, och jag vill ge fler förvaltningschefer samma möjligheter.

-

Det är framför allt två argument som framförs i borgarrådets svar för att avslå motionen:

1. Vi har redan forskare, och vi bedriver redan forskning för över 40 miljoner kronor.
- Mitt svar: Ja men det är väl jättebra! Att vi har en miljö, och vi har möjlighet att ta emot forskare. Låt oss bygga vidare på det. Stärka det vi har!

2. Forskning är primärt en statlig uppgift i Sverige.
- Mitt svar: Förutom att det här låter som ett eko från en kommunistdiktatur, så är det fel. Vi har en jättestor privat forskningssektor i Sverige. Inte minst den tekniska industrin, läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin. Men vi har också, en stor andel privat finansierad forskning inom akademin. Wallenbergstiftelserna, Wennergren, Hjärt- och lungfonden, Cancerfonden... (Och här har ju staden möjlighet att vara med och söka)

Remissvaren är väldigt positiva. Staden har mycket att vinna, knappast något att förlora. Varför är ni borgerliga politiker så negativa?

- Bifall till motionen och Miljöpartiets reservation i Borgarrådsberedningen!

MP Kongress 2011

Idag börjar Miljöpartiets kongress 2011. Jag åker inte med till Karlstad utan förbereder mig istället för en urbanhistorisk genusworkshop i Umeå nästa vecka. Naturligtvis är det frustrerande att inte få vara med att rösta om språkrör och partisekreterare. Men för att ändå skrika ut lite, så fiskar jag upp min gamla blogg för att redovisa hur jag hade röstat om jag nu hade fått:

Gustav Fridolin är självskriven sedan länge, hans enorma energi kommer att föra hela partiet framåt. Åsa Romson kompletterar Gustav, inte minst med hennes miljökunnande och erfarenheter från kommunpolitiken. Ett plus är såklart Åsas akademiska meriter.

Men språkrör till all ära. Den viktigaste posten är kanske ändå partisekreteraren. Jag hävdar envist att det inte var Reinfeldt som vann valet över Sahlin. Det var Schlingmann som vann valet över Baylan. Partisekreteraren sätter tonen, tekniken och anslaget i kommunikationen. Och även om vi självklart har grön politik för att vinna ett val, så måste den kommuniceras till väljarna.

Som tur är finns det flera bra kandidater; Anders Wallner, Helene Sigfridsson, Daniel Helldén och Mats Pertoft är några mycket lämpade av dem som ställer upp. Anders Wallner har jag lärt känna relativt nyligen genom kommunfullmäktigegruppen i Stockholm där han ofta har visat prov på det nytänkande och förmåga att skapa politik utanför boxen som en partisekreterare måste ha.

Som gammal valberedare på lokal nivå tror och hoppas jag således på att det blir valberedningens förslag som går igenom i alla tre valen. Så hade jag röstat, och så hoppas jag majoriteten av kongressdelegaterna också röstar idag (sekreterare) och imorgon (språkrör).

___
» Programmet för kongressen finns här.
» Valen till partisekreterare och språkrör presenteras på fredag kl. 17:00, respektive lördag kl. 16:10.
» Kongressen kan självklart ses på SVT24 och på webben.
» Nyhetslänkar: DN debatt, DN (igår), SVD ledare (igår), SVD (igår).

Dessutom finns ett Newsmill-inlägg av Grön ungdoms kongressombud att läsa.