Jag kandiderar till riksdagen 2018

Efter tre mandatperioder i Stockholms kommunfullmäktige kandiderar jag nu till riksdagen. Här är min presentation inför provvalet och listsättningsvalet i höst.

Jag har lång erfarenhet från både politiken och organisationen inom Miljöpartiet. Genom mina tidigare uppdrag både som forskare, fritidspolitiker och numera deltidspolitiker har jag fått den kunskap och de verktyg som behövs för att driva grön politik på ett kreativt sätt.

Jag har varit aktiv i Miljöpartiet sedan 2002 och är nu ordförande i Miljöpartiet Stockholms stad och vice ordförande i Stockholms kommunfullmäktige.

Nu vill jag ta med mig erfarenheterna från den lokala nivån och fokusera på rikspolitik. Frågor kring högre utbildning, forskning och kultur, men även hållbara städer och infrastruktur ligger mig nära. Men jag har ett brett intresse som omfamnar hela den gröna politiken.

Jag är doktor i historia med inriktning mot städernas historia, och arbetar som lärare och forskare på Stockholms universitet. Nu vill jag vara med för att göra skillnad för ett grönare Sverige och en grönare värld.

  

Mer om mig:

Jag är född 1970. Har varit medlem i Miljöpartiet sedan 2001 och har genom åren haft både interna och politiska uppdrag.

Internt har jag suttit i valberedningen och styrelsen för Miljöpartiet Stockholms stad. Sedan 2015 är jag ordförande. Därmed sitter jag också i Miljöpartiets förtroenderåd som är ett rådgivande organ till partistyrelsen på riksnivå. Jag har också suttit med i flera utredningar och utskott internt i lokalavdelningen.

Mina politiska uppdrag har mest haft med kulturpolitik att göra; jag har suttit i Stadsmuseinämnden, Kulturnämnden och i Stadsarkivets utskott. Nu har jag ett ersättaruppdrag i Storstockholms brandförsvar. Jag kom in i som ersättare i Stockholms kommunfullmäktige för tio år sedan, 2007, och har varit ordinarie ledamot sedan förra mandatperioden. Mitt nuvarande uppdrag som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige har givit mig en väldigt bred orientering kring kommunalpolitik, Stockholms politik, och om politikens villkor.

Utanför politiken är jag lärare och forskare i historia vid Stockholms universitet. Jag disputerade 2009 på en avhandling om Stockholms historia på 1700- och 1800-talen. Mitt huvudsakliga område som forskare är urbanhistoria som är en inriktning inom historievetenskapen där vi studerar städernas historia, dess framväxt och villkor.

Varför ska ni rösta på mig?

Jag har en bred erfarenhet från politiken, både från partiets organisation och från den politiska nivån. Jag har under flera mandatperioder drivit framförallt kulturpolitik, men har genom mina nuvarande uppdrag breddat mig till att omfamna hela den gröna politiken. Jag har förutsättningarna för att driva en kreativ grön politik djupt förankrad i vårt partiprogram och vår gröna ideologi. Jag är lojal med partiet, tycker om att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Både globalt och nationellt står vi inför utmaningar där den gröna rörelsen står med svaren. Klimathotet väntar inte; vi måste agera nu och Sverige har förutsättningarna att visa globalt ledarskap. Jag vill vara med och ta det ansvaret. Att demokratin är hotad står bortom allt tvivel. Med ett parti i riksdagen som hämtar sin ideologi från fascismen och med nazister som fritt uttrycker sitt hat och sitt människoförakt i Almedalen, på bokmässan och runt om i våra kommuner, är det hög tid att agera. Demokratin måste stärkas varje dag och med varje politiskt beslut. Bildning och kultur är extremhögerns politiska verktyg, vi måste stärka oss inom de områdena.

Några politiska visioner

Högre utbildning och forskning: är politikområden där miljöpartiet tyvärr har varit alltför tystlåtet under lång tid. Trots att att vi har många aktiva medlemmar med hög utbildning med sig tycks det som att de politikområdena ännu inte har lockat så många av våra gröna politiker. Universiteten är tillsammans en av våra största offentliga arbetsgivare i Sverige, och räknar man in det stora antalet studenter är det våra universitet och högskolor som är den sektor som sysselsätter flest vuxna. Men den högre utbildningen och forskningen är tyvärr kraftigt underfinansierad idag. Studenterna får allt mindre tid med sina lärare, och en majoritet av forskarna har mycket dåliga och osäkra arbetsvillkor. Det finns mycket att göra, den gröna politiken kan utvecklas och har bättre potential än någon annan ideologi att hitta de långsiktiga lösningarna.

Kulturpolitik: Också kulturen är ett politikområde som har potential att utvecklas inom den gröna ideologin. Kulturen är en väg till en starkare demokrati och till bättre livskvalitet. Kulturen trivs i den gröna ideologin och handlar om våra kärnfrågor: Kulturen får individer och samhällen att växa. Den erbjuder en meningsfull fritid, ett kreativt yrkesliv och en bättre skola. Kulturen är demokratifrämjande, men också klimatsmart. Den är ofta närproducerad och lämnar ett litet ekologiskt fotavtryck. I den gröna omställningen måste kulturen vara med.

Stadsutveckling: I mer än 20 år har jag som urbanhistoriker studerat städernas historia, deras utveckling och förutsättningar. Städer är komplexa system som har förmåga att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar och villkor. Samtidigt är varje stad unik genom sin historia. Den här dubbelheten erbjuder både utmaningar och förutsättningar. Hållbarhet och motståndskraft är ledord för den moderna stadens utveckling. FN:s globala miljömål (Agenda 2030) är de naturliga riktlinjerna mot framtiden. Genom kreativt ledarskap kan städer vara föregångare inom samhällsutvecklingen, och leda vägen till hållbara samhällen och en hållbar värld. I mångt och mycket är det städerna som måste gå före i klimatomställningen, vi har inte tid att vänta på nationella eller internationella hinder.

Är du miljöpartist i Stockholms stad: ge mig din röst i provvalet 4–18 september och i listsättningsvalet som startar den 18 oktober och pågår fram till den 8 november. 

https://mpstockholm.easyvote.se/userprofile/show/users/1854

Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm

Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm

Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad

Kulturen som motor i den växande staden

I Sverige, precis som i större delen av Norra Europa, sker just nu en metropolisering. Det vill säga en utveckling där den tidigare urbaniseringen under den industriella epoken har övergått till en postindustriell fas där de stora städerna växer mycket fort medan majoriteten av städerna – de små och mellanstora – krymper. Stockholm är landets snabbaste växande region, samtidigt sker en näringsstrukturell omvandling där industrierna lämnar huvudstaden och den offentliga sektorn minskar i betydelse gentemot övriga landet. De växande sektorerna återfinns inom finanssektorn och de kreativa näringarna. Idag är var fjärde företag i Stockholms stad en del av den kulturella och kreativa sektorn. [1] Det ställer höga krav på en kraftfull grön kulturpolitik.

Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad ser kulturen som en motor i den växande staden. Kulturen sätter staden i rörelse, får stadsdelar att leva upp och människor att tänka nytt. En fri och levande kultur är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle och erbjuder möjligheter för människor att leva långsiktigt hållbara liv. Kulturen är också viktig i utbildningssystemet. Kultur är ofta närproducerad, den avger ett förhållandevis litet ekologiskt fotavtryck och skänker livslust och glädje. Varje satsad krona på kultur är en investering i samhället som ger ett överskott tillbaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Miljöpartiet vill därför se en kraftig tillväxt inom den kulturella sektorn i Stockholm.

Kulturens infrastruktur

Det offentligas uppgift är att stimulera kreativitet och stärka en kulturell tillväxt i samhället. Kulturens infrastruktur måste på samma sätt som all fysisk infrastruktur kontinuerligt underhållas och stärkas. Vi vill att kulturen ska växa på sina egna villkor. Därför ska en större andel av det offentliga stödet gå till infrastrukturella insatser som når många aktörer.

I Stockholm är kulturpolitikens roll dubbel. Kulturpolitiken har ett stort ansvar för att erbjuda alla stockholmare och alla besökare i Stockholm ett brett kulturliv med hög kvalitet. Varje stockholmare ska känna sig delaktig i stadens kulturutbud. Geografiskt ska kulturen nå ut till alla stadens delar. Kulturpolitiken har också ett ansvar för den kreativa sektorns tillväxt. Stockholm ska vara en nyskapande stad som bejakar talang och nya innovativa tekniker. Kultursektorn ska erbjuda fler arbetstillfällen i fler nyskapande företag. De två uppgifterna behöver inte stå emot varandra. Med en grön kulturpolitik får vi de att sammanfalla och stärka varandra.

Nyckeln till en starkare kultur i Stockholm ligger till en stor del i infrastrukturella satsningar. Om kultur är odling så är kulturpolitikens roll att skapa den bästa jordmånen. Genom att långsiktigt arbeta utifrån ett kulturperspektiv i förskolan och skolan liksom i en bred och öppen kulturskola uppmuntras intresset för kreativitet hos barn och unga. En kreativitet som främjar individernas tolerans och uppmuntrar skapande ända upp i vuxen ålder. I ett grönt Stockholm lever en kvarterskultur där varje stadsdel har minst en unik kulturinstitution av något slag. Miljöpartiet vill se fler teatrar, biografer och lokala kulturhus över hela staden.

För att uppnå detta ska stadens egna institutioner: Kulturhuset–Stadsteatern, Stadsmuseet, Liljevalchs och biblioteken få ett tydligare uppdrag att nå ut med sin verksamhet i hela staden. Miljöpartiet vill bygga en ny scen för Stadsteatern på Järva som kompletterar den scen Stadsteatern redan har i Skärholmen och vi vill skapa flera lokala kulturhus. Vi vill även ge incitament och möjligheter för det fria kulturlivet att växa i hela staden. Därför börjar vi med att omvandla den så kallade ”kulturbonusen” till ett infrastrukturellt stöd som kan sökas för upprätthållande av scener, repetitions- och träningslokaler, dyrbar utrustning, kontorsutrymmen och liknande. Därutöver förstärker vi stödet till initiering av nya kulturprojekt. Vi vill även skapa kreativa plattformar för samarbeten inom till exempel upphandlingar och praktisk assistans såsom vaktmästeri-, revisions- och ekonomitjänster. Kulturdirekt – som har startats av Stockholms stad och som tillhandahåller biljettförsäljning och annonsering – är en sådan verksamhet som har startats av Stockholms stad och som bör stödjas ytterligare.

Kultur behöver lokaler för att verka och växa

Miljöpartiet ser en mycket oroande tendens i Stockholm där kulturens kostnader för lokaler och hyror ökar kraftigt. En negativ brytpunkt i utvecklingen kom efter det borgerliga maktövertagandet 2006. Fram tills dess låg det fria kulturlivets kostnader för lokaler på runt eller under 10 procent, därefter har det ökat till över 50 procent av de totala kostnaderna. Orsakerna till detta beror till stor del på den bostads- och fastighetspolitik som har drivits i staden, där allmännyttan har sålts till privata aktörer och till nybildade bostadsrättsföreningar. Även stadens egna fastighetskontor och bostadsbolag har höjt hyrorna. Kulturproduktionerna urholkas idag av dessa höga kostnader för lokaler. Vi vill bryta den här utvecklingen på flera sätt, bland annat genom att införa så kallad ändamålshyra för kulturverksamhet. Det innebär att kulturell verksamhet inte ska betala mer än självkostnaderna för de lokaler de hyr. Detta uppnås genom att avkastningskravet slopas på stadens egna lokaler och att vi även verkar för ett motsvarande system inom privat sektor. Vi vill även finna system för att befintliga lokaler kan utnyttjas effektivare för flera verksamheter.

En grön bibliotekspolitik för Stockholm

Stockholm behöver en tydligare bibliotekspolitik. Idag utgör biblioteken ryggraden i stockholmarnas kulturliv. Med en ökad satsning på kvarterskultur och nya kulturinstitutioner över hela staden fördelas ansvaret för den lokala kulturen på fler aktörer. Biblioteken kan då inrikta sig mer på sina kärnuppgifter – inte minst att stimulera barns läsning – utan att för den skull sänka ambitionerna på att vara lokala ”kulturhubbar”. Miljöpartiet vill stärka kvaliteten i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens roll i informationssamhället kommer fortsätta att bli allt viktigare. Medielandskapets snabba förändring ställer höga krav på kompetens och kunskapsutveckling. Det är framför allt de anställda på stadens bibliotek som kommer att få möta den utvecklingen. Miljöpartiet vill därför göra en satsning för att få fler utbildade bibliotekarier. Inte minst viktigt är detta för skolbiblioteken där vi vill fördubbla andelen högskoleutbildade bibliotekarier.

Kultur för barn och unga

Barnkultur är kultur för barn, med barn och av barn. Alla bitar är betydelsefulla. Miljöpartiet vill lyfta in FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) fullt ut i stadens styrdokument.

Barnkonventionen innebär att varje barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet, men också att vara med och påverka det. Vi vill därför skapa fler utrymmen där barn och unga får delta i kulturlivet på sina egna villkor. Vi stödjer och stöttar Lava, Rum för barn, TioTretton och Serieteket på Kulturhuset. Vi vill stärka bidragsgivningen till ungas initiativ för kulturella projekt och ge ungdomsgårdarna större möjlighet att själva utveckla sin verksamhet.

Miljöpartiet erkänner graffiti som en betydelsefull konstform och vill skapa öppna väggar för graffiti och gatukonst runt om i staden samt ta bort den otidsenliga befintliga nolltoleransen och klotterpolicyn.

Kulturen ska ges större plats i förskolan och skolan. Barn måste ”utsättas” för kultur i olika former för att senare i livet ha förutsättningar att göra egna val. Alla skolelever ska erbjudas en mångfald av kulturupplevelser och goda möjligheter till eget skapande. Förskolan och skolan ska i sin planering sträva efter att olika kulturyttringar integreras såväl i förskolans verksamhet som i skolans teoretiska ämnen. Skolbibliotekslagen ska följas så att varje elev i Stockholm har tillgång till ett skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.

Kulturskolan

Miljöpartiet vill återupprätta den starka och breda kulturskolan som den såg ut innan 2006. Vi vill erbjuda kulturskolan till barn från fem års ålder. Vi avsätter resurser för att fler anställa pedagoger, skapa fler platser och sänka avgifterna. Vi vill att samtliga barn och unga från hela staden ska uppmuntras till kreativt skapande och att alla ska erbjudas en konkret möjlighet att ta del av kulturskolans resurser. Talangerna ska på bästa sätt tas tillvara inom kulturskolans avancerade program (KAP). Vi verkar även för att alla barn, genom elevinflytande, aktivt är med och påverkar och utvecklar kulturskolans utbud och undervisning på alla nivåer. Den skenande segregationen i Stockholm, som under de senaste åren har drabbat kulturskolan hårt, måste brytas. I ett grönt Stockholm ska det inte spela någon roll var du bor eller vad dina föräldrar tjänar om du vill delta i kulturskolan.

Museer och arkiv

I Stockholmsområdet finns över hundra museer som alla bidrar till att göra Stockholm till en stark kultur- och kunskapsstad. De allra flesta museer är privata eller ägs av stiftelser och flera får stöd från Stockholms kulturförvaltning. Miljöpartiet vill ha fri entré till alla offentligt drivna museer. Stockholms stad driver två museer i egen regi; Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet. Dessa båda museer förvaltar delar av vårt gemensamma oersättliga kulturarv och vår historia. De måste därför både värnas och utvecklas, bland annat genom att ges större möjligheter till egen kompetensutveckling och till egenproducerade utställningar.

Miljöpartiet vill stärka forskningsanknytningen på stadens förvaltningar genom att stödja forskningsinitierande insatser i samarbete med universitet och högskolor. Stadsarkivet och stadens museer ska premieras i en sådan satsning.

Vi vill att Stadsarkivet, som har varit drivande i övergången till digital hantering av arkivhandlingar och en ökad offentlig insyn i stadens dokument, ges nödvändiga resurser för att genomföra en plattformsoberoende IT-struktur baserad på fri programvara.

Scenkonst och stadsteatern

Miljöpartiet vill att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för såväl smal som bred scen- och performancekonst där mångfald och konstnärlig frihet ska vara vägledande. Vi vill stimulera till fortsatt hög kvalitet och nytänkande på scener och övriga spelplatser. Därför är det viktigt att kulturnämnden håller sig väl underrättad om teatrarnas och övriga utövares utveckling, inriktning och mål. Vi vill långsiktigt stödja de fria teatrarna på deras egna villkor. Vi menar att det behövs nya riktlinjer för det offentliga kulturstödet där både nyskapande idéer och tidigare erfarenheter spelar in i bedömningen.

Kulturhuset och lokala kulturhus

2013 slogs Kulturhuset och Stockholms stadsteater ihop till en gemensam verksamhet. Miljöpartiet var tveksamt till underlaget som föregick sammanslagningen. Bland annat saknades riskanalys och inhämtning av personalens synpunkter varför man nu behöver avvakta kommande utvärderingar innan man fullt ut kan avgöra det nya bolagets förutsättningar. Ambitionen för den stora institutionen är dock att stärka stadens kulturliv på många fronter.

Miljöpartiet driver frågan om lokala kulturhus; vi vill skapa en helt ny infrastruktur vid sidan om biblioteken, där Kulturhuset–Stadsteatern vid Sergels torg får en liknande ställning som Stadsbiblioteket med lokala kulturhusfilialer runt om i staden. Genom sammanslagningen med Stadsteatern skapades den första kulturhusfilialen i Skärholmen. Farsta och Järva är områden där liknande kulturhusfilialer bör etableras i ett tidigt skede. Vi stödjer även tillskapandet av fristående kulturhus, till exempel i den nedlagda brandstationen i Hägersten/Midsommarkransen och Cyklopen i Högdalen, samt till kulturhus som stöds av stadsdelsnämnderna såsom i Tensta och Skarpnäck.

Miljöpartiet vill även inrätta ett "Josefinas hus" för kvinnohistoria, kvinnokultur och kvinnliga frivilligorganisationer på Björngårdsgatan i den fastighet – Stiftelsen 1 – som uppfördes som änkehus av drottning Josefina på 1800-talet. Huset har ända sedan den ursprungliga verksamheten flyttade ut använts på flera sätt för att stödja kvinnlig verksamhet och står idag under utredning för sin framtida verksamhet.

Kultur för alla i hela staden

Den snabba folkökningen i Stockholm följs av en lika påtaglig gentrifiering, där innerstadens stadsdelar lyfts ekonomiskt till stor del på ytterstadens bekostnad. Resultatet blir höga tal av arbetslöshet och barnfattigdom lokalt i vissa stadsdelar, men också kulturlivet har drabbats, inte minst på grund av bristande initiativkraft i de politiska besluten. Miljöpartiet vill möta de här utmaningarna med satsningar på den lokala kulturella infrastrukturen. De lokala kulturhusen är viktiga pusselbitar för att stimulera en kulturell tillväxt i hela staden.

Vi vill gynna kulturaktiviteter som gagnar samverkan över generationerna och mellan stadsdelarna. Miljöpartiet värnar demokrati och transparens samt möjligheten till småskalig verksamhet inom kultursektorn för att motverka monopol och oligopol. Aktörer med olika politisk hemvist, etnicitet, religion och kön ska respekteras och behandlas lika.

Det mycket stora kulturutbudet i Stockholm är i hög grad koncentrerat till innerstaden, medan flera av ytterstadens stadsdelar helt saknar egna kulturinstitutioner och ett levande kulturliv. Miljöpartiet vill ha ett levande kulturliv med nära kulturmötesplatser över hela staden. Vi kallar det kvarterskultur, där varje stadsdel har en egen kulturinstitution som gör stadsdelen unik och de boende stolta över sitt närområde. Staden ska därför stödja lokala initiativ och lokala teatrar, biografer, kulturhus och konsthallar. Det behövs fler hemgårdar och samlingslokaler i stadsdelarna. Vi vill också införa ”Konstytor i stadsmiljön” där stockholmarna kostnadsfritt kan ställa ut sin konst.

Nationaldagsfirandet, Stockholms kulturfestival, och ungdomsfestivalen ”We are Sthlm” är populära evenemang som drar mycket folk och som kulturförvaltningen arrangerar. Vi vill nu utveckla konceptet genom en ”världskulturfestival” som årligen ambulerar mellan ytterstadens stadsdelar. För att stärka den lokala kopplingen mellan fria kulturutövare och skolorna återinrättas de lokala kultursekreterarna i någon form.

Offentlig konst och kulturmiljöer

Det offentliga rummet är till för alla och ska erbjuda kulturupplevelser i vardagen. Stadens parker och platser bör därför rustas upp och förses med konst. ”Enprocentsregeln”, det vill säga att 1 % av byggkostnaderna ska användas till konstnärlig utsmyckning, ska säkras när vi bygger nytt eller renoverar i staden. Gallerier, småbutiker, kaféer, lokaler för hantverk, ateljéer, teatrar, biografer och samlingslokaler ska värnas mot den ökande kommersialiseringen. Hyrorna för dessa verksamheter ska hållas nere. Gatukulturen håller staden levande, och vi ska därför ha en positiv attityd till spontankultur och graffiti. Nolltoleransen ska avskaffas och ersättas med öppna väggar på valda platser för graffiti och gatukonst.

Stockholm grundades för över 750 år sedan, och varje tidsepok har satt sitt avtryck i det offentliga rummet. Historien och kulturmiljöerna är viktiga urbana kvaliteter som ska värnas, användas och utvecklas. Kulturarvet och kulturmiljöaspekterna ska tillmätas stor betydelse när staden växer och vi bygger om eller bygger nytt. Stadsmuseets kulturmiljöavdelning ska därför stärkas vid planprocesserna och i sin roll som remissorgan. De ska även ges ett större uppdrag att nå ut med information till politiker, tjänstemän och allmänheten.

Ett forskningsprojekt kring den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna ska genomföras och ett monument till minne av slavhandelns offer ska uppföras på lämplig plats i staden.

Opera, film, fristadsförfattare

Miljöpartiet vill utreda möjligheterna och förutsättningarna för att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Utredningen bör vara parlamentariskt tillsatt utifrån Stockholms kommunfullmäktiges sammansättning och utreda frågan ur ett kommunalt och regionalt Stockholmsperspektiv.

Vi vill att en kommunal filmsatsning, som innehåller alltifrån professionellt filmskapande och barn- och ungdomssatsningar till fler biografer och tillfällen till visning av kvalitetsfilm, ska utarbetas. Vi vill ha film- och tv-produktion som ett eget ämne i kulturskolan. Stockholm bör ta steget och bli en fullvärdig medlem i Filmpool Stockholm med syfte att mer film ska produceras i Stockholms stad. SF-koncernens monopolställning på biografmarknaden bör brytas, därför ska ökat stöd ges till alternativa biografer. Klarabion på Kulturhuset ska återtas i kommunal regi och erbjuda kvalitetsfilm som inte visas på andra ställen.

Fristäder för författare finns idag i runt 40 olika städer runt om i världen. I Sverige tar idag sju kommuner emot författare som av olika anledningar är hotade eller förföljda, Stockholm är en av dem. Men behovet är mycket stort och vi vill därför se över det kommunala fristadsprogrammet i syfte att utöka uppdraget, både till att gälla fler konstnärliga yrken och till att gälla fler personer än en i taget.

Stockholm växer

Stockholm växer just nu mycket kraftigt och det ställer stora krav på att det vi bygger håller hög kvalitet och är långsiktigt kulturellt hållbart. Både när vi bygger helt nya områden och när vi förtätar eller omvandlar befintliga stadsområden så måste kulturens infrastruktur värnas. Kulturmötesplatser och lokaler för kultur måste komma in tidigt i planprocesserna. Här är några exempel på hur vi ser på de större planprojekten i Stockholm ur ett kulturperspektiv:

Slussenområdet har sedan lång tid varit ett viktigt kulturcentrum i Stockholm med Södra teatern, Stadsmuseet och de nyligen stängda klubbarna Debaser och Kolingsborg samt de många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna som naturliga inslag. Med den förestående ombyggnaden vill vi bevara och stärka kulturen i området. Stadsmuseet ska utvecklas till ett ”urbant centrum” och förses med en särskild lokal för utställning och debatt kring Stockholms historiska och framtida utveckling.

Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till ett kulturkluster med en experimentell scen i en av gasklockorna och där kulturella och kreativa företag stimuleras att etablera sig i området. Vi vill även ha mindre scener och replokaler i området.

Årstafältet kommer att omvandlas till en urban stadsdel med tät bebyggelse. Delar av den tänkta ekologiska kulturparken bör planeras in i området och dess kulturhistoriska kvaliteter ska värnas.

Bromma parkstad är Miljöpartiets förslag på en helt ny stadsdel med 50 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser på nuvarande Bromma flygfält. Den ska bli såväl ekologisk som socialt och kulturellt hållbar och ska inrymma ett stort utbud av kultur.

_________

Fotnot:
[1]  Joakim Sternö & Tobias Nilsén, "Kreativa krafter. Stockholm-Mälardalen", Mälardalsrådet Rapport 13:07, maj 2013.

__________________________________

Bilaga: Urval av motioner, interpellationer och skrivelser


Kulturmotioner lämnade till KF

Motion (2009:10) om att uppmärksamma 100-årsjubileet av de olympiska spelen i Stockholm 1912 med ett forskningsprojekt om den olympiska rörelsen och Stockholmsidrotten under etthundra år – Mats Berglund och Stefan Nilsson (MP)

Motion (2010:9) om en friare IT-struktur – Mats Berglund (MP)


Motion (2010:19) om bevarande av den gamla brandstationen i Midsommarkransen och fylla den med kultur – Ylva Wahlström m. fl. alla (MP)


Motion (2010:20) om satsning på mer forskning på stadens museer – Mats Berglund (MP)

Motion (2011:39) om minnesmärke/monument till minne av offren för den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna. – Awad Hersi (MP)


Motion (2011:62) om nya konstytor i stadsmiljön – Åke Askensten (MP)


Motion (2012:7) om driften av Klarabiografen – Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP)

Motion (2012:8) om avpolitisering av stödet till Nobelmuseet – Mats Berglund (MP)


Motion (2012:37) om en mer positiv attityd till gatukonst och graffiti – Mats Berglund (MP)

Motion (2013:12) om fastigheten Stiftelsen 1, Björngårdsgatan på Södermalm, ska vid upprustning kvarhålla sin ursprungliga inriktning för och med kvinnor så att Stockholms stads stolta kvinnor i dåtid, nutid och framtid får en gemensam plats att möta varandra – Ewa Larsson (MP)

Motion (2013:23) om kulturhusfilialer – Mats Berglund (MP)


Motion (2013:30) om ett ”Demokratins torg” på Ragnar Östbergs plan – Mats Berglund (MP)

Interpellationer ställda till borgarråd

(2011:32) om anställningsvillkoren på Stockholms stadsteater, av Mats Berglund (MP)

(2011:33) angående finansieringen av Strindbergsåret 2012, av Mats Berglund (MP)

(2012:37) angående kulturlivets skenande kostnader för lokaler i Stockholms stad, av Mats Berglund (MP)


(2013:23) om konstverket Hyenor vid Stureplan, av Mats Berglund (MP)


(2013:24) om hanteringen av kulturmiljövärden vid Slussen, av Mats Berglund (MP)

Urval av skrivelser lämnade till Kulturförvaltningen

2007-02-20 Grekiskt Kulturcentrum – Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)

2007-10-02 Kulturmötesplats Slussen – Kerstin Wickman (mp MP Mats Berglund (MP)

2008-02-13 Kvartersbion vid Hornstull – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)

2008-06-18 Framtidsplanerna för Filmpool Stockholm- Mälardalen – en satsning som kom av sig? – Ann Marie Engel (V), Roger Mogert (S), Kerstin Wickman (MP)


2009-02-10 Film i kulturskolan – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)


2010-03-09 Ta ansvar för Strindbergs hundraårsjubileum! – Roger Mogert m fl (S), Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)


2010-04-20 Behov av ökad kompetens om talböcker och tillgänglighet i stadsdelbiblioteken –Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)

2010-04-20 Rädda Farsta gård! – Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)

2010-06-15 Skrivelse om den lösa inredningen i Stadsbiblioteket och Stadshuset – Kerstin Wickman (mp), Ann Marie Engel (v), Roger Mogert (s)

2010-12-14 Inrättande av ett Stadsmuseiutskott för snabbare hantering av plan- och byggremisser – Kerstin Wickman (mp), Mats Berglund (mp)

2011-02-15 Bevara den K-märkta muralmålningen i Bromsten – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)

2011-02-15 Om projektet Kulan – Mats Berglund (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)

2011-03-22 Högtidighållandet av minnet av August Strindberg 2012 – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2011-11-08 Fri entré till stadens museer – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)


2011-11-08 Återinrättas ett parlamentariskt utskott för beredning av Kulturstödet inom kulturnämnden – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)


2011-11-08 (Ärende 13) Förslag på nytt stödsystem för det fria kulturlivet – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)


2011-12-13 Stadsbibliotekets utlåning av e-böcker – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2012-02-09 Om stöd till Rinkeby Folkets Hus – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)


2012-02-09 Ompröva stadens 0-tolerans mot graffiti – Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2012-05-10 Om stadens hederspriser och kulturstipendier – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)


2012-06-14 Kultur för förskolorna inom ramen för projektet Kulan – Marja Sandin-Wester (MP), Mats Berglund (MP)


2012-08-30 Säkra stödet till Cyklopenprojektet – lös den byråkratiska knuten! – Ann Mari Engel (V), Tony Nilsson (S), Marja Sandin-Wester (MP)


2012-10-25 Redogörelse för bonussystemet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)


2012-10-25 Inrätta ett parlamentariskt utskott för beredning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2012-10-25 Om bibliotekarier inom Stockholms stadsbibliotek – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)
2012-10-25 Allhuset i Hässelby Gård – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP)

2012-11-22 Skrivelse till kulturnämnden om sakfel i underlag inför beslut om kulturstöd – Mats Berglund (MP), Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon (S)


2012-11-22 Fördjupa Kulturskolans statistik – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Mats Berglund  (MP), Anna Greta Leijon (S)


2013-02-07 Skrivelse om Stockholmsregionen och samverkansmodellen – Ann Mari Engel (V), Tomas Rudin (S), Mats Berglund (MP)


2013-06-11 Skrivelse till Kulturförvaltningen om Stockholms fristadsförfattare – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)

____________

» Programmet antogs av Miljöpartiets kommunfullmäktigegrupp våren 2014.

Fristadsprogrammet utvidgas

Kulturhuset Stadsteatern berättar i dagens DN om hur verksamheten är tänkt att utvecklas framöver. Bland annat vill man utöka fristadsprogrammet i enlighet med min motion som jag lade tidigare under hösten till att omfatta såväl fler personer som nya konstformer. Tyvärr talar man utöver författare än så länge endast om musiker.

Tidigare under hösten kom även beskedet att Göteborg tar emot rapparen Khaled Harara som den första musikern inom ramen för ett svenskt fristadsprogram. Men även Malmö meddelade idag att man är avser att utvidga fristadsprogrammet, och då talar man om ytterligare fler konstformer, förutom musiker även till exempel bildkonstnärer. Stockholm bör följa Malmös exempel.

I våras lade jag tillsammans med vänstern en skrivelse i Kulturnämnden om ett utökat fristadsprogram, och som en uppföljning lade jag sedan en motion till kommunfullmäktige. Skrivelsen behandlades på kulturnämnden den 29 september. Motionen har inte hunnit behandlas.

Här är länkar till skrivelsen och dess svar i kulturnämnden.


Motionen i sin helhet:
 

Motion av Mats Berglund (MP) om ett utökat fristadsprogram

Fristäder för författare finns idag i runt 40 olika städer runt om i världen. Ansökningarna till fristäderna samordnas och administreras genom ICORN (The International Cities of Refuge Network), med bas i Stavanger. I Sverige tar idag sju städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Växjö, Sigtuna och Skellefteå – emot författare som av olika anledningar är hotade eller förföljda, och nyligen tillkännagjordes att även Jönköping väntas ta emot sin första fristadsförfattare under hösten 2013.

I Stockholm har vi sedan 1998 välkomnat hittills sju författare som har fått möjlighet att verka i Stockholm under en tvåårsperiod. Det är Kulturhuset Stadsteatern som är ansvariga för fristadsprogrammet i Stockholm.  Kostnaden för programmet har av kulturförvaltningen beräknats till omkring 0,5 Mnkr per år, vilket bekostar stipendium, lägenhet och programverksamhet kring yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Även om Stockholm under 15 år har kunnat ta emot författare så är behovet för fler fristäder världen över mycket stort. Som ojämförligt största kommun i Sverige bör Stockholm kunna utöka det nuvarande programmet till att omfatta fler författare än enbart en åt gången. Men även till att omfatta fler konstarter än enbart författare och journalister. Nyligen har Göteborg blivit den första staden i Sverige att ta emot en musiker inom ramen för fristadsprogrammet via ICORN och PEN, vilket bör möjliggöra öppningar inom ytterligare fler konstområden även för Stockholm. Som medlem i ICORN bör Stockholm även verka för en utvidgning av fristadsbegreppet så att även musiker, bildkonstnärer och andra kulturutövare kan omfattas av de medlemsstädernas fristadsprogram.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag följande:

att:    Staden utökar fristadsprogrammet till att omfatta fler platser än enbart en i taget.

att:    Fristadsprogrammet utökas till att omfatta fler konstarter.

att:    Stockholm via sitt medlemskap i ICORN verkar för en utvidgning av fristadsbegreppet till att omfatta fler konstområden.

Stockholm den 10 oktober 2014

Mats Berglund (MP)

Kan man lita på stadens tjänstemän?

Jag är ledamot av Stockholms stads Kulturnämnd. I mitt politiska arbete är jag helt beroende av en öppen och bra dialog med kulturförvaltningen. Förhållandet mellan politiker och tjänstemän måste präglas av ömsesidig respekt och förtroende för att arbetet ska fungera.

Jag har själv ett mycket högt förtroende för kulturförvaltningen och dess personal. Såvitt jag kan minnas har de under alla år jag varit politiker skött sitt arbete oklanderligt och professionellt, och så gott som alltid agerat modigt och med hög svansföring. Men hur står det egentligen till i andra nämnder och förvaltningar?

Jag tänker närmast på trafikkontoret, där flera märkligheter har inträffat:

• Tidskriften ETC avslöjade för någon månad sedan hur ett smutsigt spel om Slussen har utspelat sig under många år på gatukontoret/trafikkontoret. Styrande borgarråd från båda blocken har konsekvent undanhållits fakta, och serverats lögner bl.a. om vilket skick byggnaden är i. Detta har medvetet lett till att Slussen – som förmodligen är kommunens enda byggnad i verklig "världsklass" – har fått förfalla i stället för att underhållas. Hur många miljarder kronor det spelet har, och kommer att, kosta skattebetalarna är omöjligt att säga. Men nu står vi här med en decennielång byggprocess och ett trafikkaos, samt mångmiljardbelopp i byggkostnader framför oss.

- Trafikkontorets tjänstemän driver en egen agenda!

• Trafikkontorets "trädexperter" har dömt ut TV-eken. Man hävdar att den är genomrutten, fallfärdig och helt livsfarlig för stockholmarna. Men en hel kader av oberoende arborister och trädforskare har under de senaste dagarna visat upp tydliga resultat på att eken lever och står stabilt.

- Trafikkontoret tjänstemän ljuger för politikerna!

• Och nu senast tycks trafikborgarrådet Ulla Hamilton ha blivit grundlurad. Samtal har förts mellan hennes tjänstemän och organisationen City i samverkan. Men Hamilton har uppenbarligen inte blivit informerad ordentligt av sina tjänstemän vilket har lett den pinsamma situationen med ett borgarråd inklämt mellan två jordekorrar i jätteformat.

- Trafikkontorets tjänstemän undanhåller information för politikerna!


Oavsett vad man anser om TV-eken, Slussen eller gigantiska jordekorrar, så är det en demokratisk skandal av stora mått som tycks utspela sig på trafikkontoret. Och det tycks också vara en kultur som har funnits där länge och satt sig i väggarna!

___
» Bilden är tagen från DN.se Foto: Jessica Gow / Scanpix

Open Stockholm

Min motion om en friare IT-struktur fick ett relativt positivt bemötande av den borgerliga majoriteten.

Delar av motionen avslogs visserligen, det gällde kraven på fri programvara och plattformsoberoende, dvs. att MacOS, Linux och Windows ska behandlas lika i stadens IT-administration. Men vi fick positiva besked om de delar som gällde öppna standarder och publicering av stadens egen källkod och rådata. Dessutom ska staden inte längre kunna kräva att allmänheten ska ha en viss programvara för att läsa information som staden producerar digitalt.

Nu har stadens förvaltningar glädjande nog också börjat genomföra flera delar i av motionen. Sedan problemet diskuterades i kommunfullmäktige har stadens webb-tv gjorts tillgänglig även för mac-användare.

Men nu lanseras också Open Stockholm! Det är alltså den plattform för öppen publicering av källkod och rådata som jag efterlyste i motionen. Med den här plattformen hoppas vi locka till exempel utvecklare av programvaror och appar. Men det innebär också ett viktigt steg mot en ökad öppenhet, demokrati och insyn i stadens verksamheter.

Det är glädjande att staden tar sitt ansvar och går från ord till handling! Här kan man läsa mer om projektet.

___
» Motionen om en friare IT-struktur skrevs före valet 2010 men blev länge liggande i den kommunala administrationen. De borgerliga politikerna försökte sedan smyga med den i budgetprocessen förra året, men drog tillbaka detta efter att jag påpekade detta under budgetdebatten. På fullmäktiges sammanträde den 26 september kom dock tillslut motionen upp för diskussion och beslut.

Mitt inledande anförande från debatten finns här. Debatten i sin helhet kan läsas i fullmäktiges protokoll, anförandena 136-145. Eller ses i webb-tv här, om man klickar på raden för Utl. 2011.83.

Men frågan är egentligen ännu äldre. Redan under vårvintern 2009 begärde jag i en skrivelse till Kommunstyrelsen att frågan kring plattformsoberoendet skulle behandlas bättre. Tidkriften MacWorld intervjuade mig och skrev om detta.

» Open Stockholm har uppmärksammats i Dagens samhälle, tyvärr utan referens till min motion.

En friare IT-struktur

Debatten om en friare IT-politik har äntligen nått Stadshuset. Det var via min motion som ärendet kom upp i fullmäktige. Här är mitt inledningsanförande.

Fru ordförande,

fullmäktigeledamöter och åhörare här på läktaren och via webbradio. Och de stockholmare som har Windows i sina datorer kan också följa den här debatten via webb-tv. Svårare tyvärr då för de som använder MacOS, har jag märkt*).

Och det är bland annat det som den här motionen handlar om: All digital information som Staden producerar ska vara:

Plattformsoberoende – fungera lika bra i Windows-, Mac- och Linux.
och, den ska bygga på fri programvara,
och öppen källkod.

Så är det inte idag. Webb-TV funkar inte. Här har jag en helt nyproducerad DVD-skiva från en av Stadens förvaltningar. På baksidan står att skivan är ”avsedd för PC-datorer med minst Windows XP”. Innehållet på skivan är dessutom gjort som en programvara som man måste installera, och det programmet bygger inte på öppen källkod eller öppna standarder.

Det som är bra med skivan är att den tillgängliggör rådata. (Tyvärr är den inkapslad i programvaran.)

Nu är den här skivan från Stadsarkivet. Och det är en förvaltning i Staden som trots allt är väldigt bra på IT och på att tillgängligöra rådata, fritt via sin hemsida och via Stockholmskällan. Och det är också något som min motion handlar om. Att staden – via Stadsarkivets projekt, Navet, E-arkiv och e-doc – ska öppna upp och tillgängliggöra den rådata som staden producerar.

Det är data som är offentligt finansierad (och offentlig genom arkivlagen, oftast!) och ska kunna användas av vem som helst. Och det vill vi underlätta. – Det är en demokratifråga!

Jag är medveten om att motionen är ganska lång, och spänner över många områden. Kan låta rätt teknisk också: Den handlar om:

Plattformsoberoende
Öppen programvara
Öppna filformat och standarder
Och vår egen rådata

Och det är lite för lätt för politiker att skygga för det tekniska, och skjuta över frågorna till IT-avdelningarna. Men det viktiga med motionen är att påtala att: det här är inte tekniska frågor. Det är politik! En friare IT-struktur handlar om demokrati! Och det är vi politiker som väljer var på den demokratiska skalan vi vill placera in… Stockholms kommun.

Staden använder idag i hög utsträckning proprietär (inlåst) programvara, trots att fullgoda alternativ finns på marknaden. (Open Office för dokumenthantering, Mozilla för e-post och webbhantering). Genom den här snäva upphandlingsprocessen vi använder, så driver vi i staden i praktiken en konkurrenshämmande verksamhet, i en känslig bransch där konkurrensen borde vara stor. Och där Stockholms kommun som är en så pass stor aktör måste ta ett större ansvar. Det gäller inte minst i skolorna, inför skoleleverna – våra unga konsumenter.

-

Jag förstår svaret från majoriteten som att, att-satserna om: öppna standarder och publicering av egen källkod och rådata i princip bifalls, och att vi inte ska kunna kräva att externa användare (allmänheten) ska ha en viss programvara.

Om vi lyckas genomföra det så har vi kommit en bit på väg: Mac- och Linux-användare kommer kunna följa fullmäktige via webb-TV.

Men att det är avslag på fri programvara och plattformsoberoendet. Att vi alltså fortsätter t.ex. att ensidigt fostra våra skolelever till att bli Microsoft-användare.


Bifall till Miljöpartiets reservation
_ _

____
*) Sedan jag påpekade att webb-tv inte fungerar för mac-användare tycks detta ha åtgärdats. Fullmäktiges webb-tv- och radiosändningar kan följas från den här sidan. IT-debatten kan följas här, om man klickar på raden för Utl. 2011.83

Om moderaternas kulturpolitik

Jag skrev häromdagen om vilka faror för Stockholms kulturliv som väntar om Centern får vara med och bestämma över kulturpolitiken efter valet. Men vi bör också vara medvetna om vad som kan hända om det efter valet kan bli så att moderaterna tar över kultur- och idrottsroteln.

Folkpartiet, som har kulturroteln idag, har under mandatperioden mest gjort sig kända för sina impopulära kulturbonusar och avdemokratiseringen av kulturstödet. Kulturskolan har förvisso också stegvis monterats ner, och relativt stora personalavgångar har skett även på Stadsmuseet, inom Kulturhuset och på Stockholms bibliotek. Med det som hänt de senaste fyra åren är bara en västanfläkt av det som väntar vid ett moderat intåg på kulturroteln.

Moderaterna har sagt att de vill skrota den i allt lyckade ungdomsverksamheten Lava på Kulturhuset – Miljöpartiet vill istället ha ett Lava i varje stadsdel.

Moderaterna vill spara på samlingslokalerna, kulturstödet och ateljéstödet. ”På sikt bör kulturstödet minskas och ersättas av andra finansieringsformer, som t ex sponsring och ökade biljettintäkter”, skriver moderaterna. – De rödgröna partierna vill rusta upp samlingslokalerna som används av en mängd kulturföreningar och satsa på det fria kulturlivet. Sponsring är bra, men det har visat sig oförutsägbart och duger inte att bygga en verksamhet på.

Ytterligare börda för det fria kulturlivet är de höga hyrorna i Stockholm, som för många kulturverksamheter har blivit ännu högre sedan moderaterna sålde ut Centrumkompaniet till numera ökända Boultbee. Miljöpartiet var emot den affären från början och kräver nu lagstiftning - en Lex Boultbee - för att förhindra ytterligare sådana affärer.

Förutom skandalerna kring Sten Nordin och Medborgarskolan vill moderaterna minska bidragen till folkbildningen. – Vi rödgröna tror istället på demokrati och vill därför stärka folkbildningen.

Vi vill också ge alla stockholmare tillgång till vårt kulturarv genom att behålla den fria entrén till Stockholms muséer. Men i moderaternas Stockholm finns ingen gratis kultur; de har därför sagt att de ska återinföra entréavgifterna samt lägga ner den årliga kulturfestivalen.

Allt detta finns att läsa i Moderaternas sista egna budgetreservation från förra mandatperioden. Totalt rör det sig om en besparing på 77,2 miljoner kronor! Och det var alltså i 2006-års penningvärde.

Moderaterna har en rakt igenom destruktiv syn på offentligt finansierad kultur. I ett moderat Stockholm får fattiga barn stå utanför kulturskolan men de slängs också ut från LAVA. Kulturarbetarna kläms åt, och övriga kulturkonsumenter med knappa resurser får välja mellan att köpa en biljett till museet eller kanske till en konsert. Med ett fortsatt moderat Stockholm minskar det demokratiska deltagandet ytterligare för vare år. I ett moderat Stockholm har de som arbetar möjligen några hundralappar mer i plånboken, men samhället blir så oändligt mycket fattigare.

___
» Klicka på bilden ovan för att se den moderata kulturbudgeten i siffor.