Barnfattigdom

I stället för att skriva själv så väljer jag att citera rakt av från Sofias text:

Barnfattigdomen i Sverige

Idag släppte Rädda Barnen sin barnfattigdomsrapport för 2007. Rapporten trycker extra på det utanförskap och den diskriminering barn som lever i fattigdom utsätts för i skolan:

"Varje avgift, hur obetydlig den än kan verka, kan få diskriminerande effekter för barn som lever i fattigdom. Att kunna delta i alla skolans aktiviteter oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation är en självklar rättighet som är långt från verklig för alla barn i Sverige idag" säger Kalle Elofsson som tagit fram rapporten.

//Sofia

Kalle Elofssons citat handlar i första hand om skolan. Men måste självklart också gälla kulturskolan (vilken Elofsson berör här).

Andelen fattiga barn i Stockholm är så hög som 18,1% (jämfört med 12,6% i hela riket, år 2005)
Det är en skrämmande hög siffra. Och än mer skrämmande blir det när man jämför olika stadsdelar och ser vilka enorma klyftor vi har i Stockholm.

Några exempel:
Spånga-Tensta: (33,0%), Kista: (33,3%), Rinkeby: (56,7%)
Bromma: (8,3%), Kungsholmen: (9,3%), Älvsjö: (9,3%)
» Jämför med: hela Danderyd: (5,5%), Täby: (5,3%)

Slutsats:
» VI MÅSTE ARBETA FÖR EN AVGIFTSFRI KULTURSKOLA!!!

---
Under tiden som jag skrev det här inlägget kom ett mail. Jag citerar här endast inledningen:

Till politiker och andra ansvariga i Kulturnämnden och förvaltningen.

Under höstterminen presenterades, och klubbades igenom, ny bantad budget för Kulturskolan 2008 och kraftiga elevavgiftshöjningar också för 2008. Detta trots allt motstånd och alla protester från lärare, elever och allmänhet och trots det uppenbart tokiga i att göra stora förändringar mitt i ett läsår.

Kulturborgarrådet hävdade vid ett flertal tillfällen att inga barn skulle ställas utan lärare p g a nedskärningarna vilka ju innebar en drastisk minskning av bl a pedagogtjänsterna. Hon hävdade också att avgifterna inte skulle bli högre än att alla elever borde kunna gå kvar.

Det har visat sig överallt i Kulturskolan, framförallt i förortena, att dessa löften och uttalanden inte hade någon täckning i verkligheten...

Därefter radas exempel på exempel upp från olika stadsdelar där "många barn har slutat", "det blivit tomt på teatern", "barn har slutat pga höjda avgifter", "Trista och sorgliga scener har utspelats...", etc.