torsdag 31 januari 2008

Borgerlig demokratisyn

Timbro-veteranen Marie Söderqvist oroar sig över demokratins allt svagare förankring bland svenskarna. Jag håller med henne, men våra lösningar på problemet skiljer sig åt på ett närmast brutalt sätt.

Jag tror på: fler fritidspolitiker, mer resurser till kultur och föreningsliv, ökad jämställdhet, jämlikhet och integration. Ett mer humant samhälle med mindre konsumtions- och karriärstress. Kortare arbetstid och mer engagemang.

Maries lösning: Omyndigförklara halva befolkningen. Dra in rösträtten för alla som inte känner igen Fredrik Reinfeldt på bild. Motverka demokratins försvagning genom att försvaga demokratin(!). Betrakta citatet:
Allvarligt talat: ska vi ha allmän rösträtt? Jag vill inte att människor som inte vet vad de röstar på ska bestämma vem som ska styra landet. Borde inte minimikravet på den som tillåts gå och lägga sin röst på regeringen vara att vederbörande faktiskt vet vem som styr landet? /Marie Söderquist.

Jösses...
Jag fick på näbben i ett tidigare inlägg när jag använde starka ord, men nog måste man säga att den borgerliga debatten hamnat... en bra bit utanför den demokratiska huvudfåran...

måndag 28 januari 2008

Hyrorna

Hyrorna går upp. Särskillt i innerstaden är de höga - och snabbt ökande - hyresnivåerna ett stort hot mot stora delar av kultursektorn. Kulturen behöver lokaler. Och kostnaderna kan inte stiga allt för mycket.

Utförsäljningen av allmännyttan till bostadsrättsföreningar med giriga styrelser är ett problem (det har drabbat t.ex. Kvartersbion). Ett annat problem är nu också allmännyttan själv. När borgarna i stadshuset sänker skatten så måste fiolerna in från annat håll. Hyrorna på stadens fastigheter höjs - och kulturverksamheterna tvingas flytta eller lägga ner. Det här är en politik på väg åt helt fel håll. Vi måste se till att både erbjuda kulturutövarna bra lokaler, och samtidigt hålla hyrorna nere för de fria grupperna!

Problemet togs upp i ett inslag i dagens ABC-sändning där Teater Giljotins hyra nu höjs med 100%. Borgarrådet Kristina Alvendal (m), ser emellertid inga problem med en kulturfri stad.

söndag 27 januari 2008

Fildelning I

Det var för 20 månader sedan som antipiratbyrån, med hjälp av polis, beslagtog ett antal servrar som tillhörde fildelningssiten The Pirate Bay. Nu väcks åtal i frågan. Sannolikt blir det ingen fällande dom. Och det bör det väl heller inte bli.

Det är naturligtvis bland rätt grumliga vatten som antibiratbyrån håller sitt fiskafänge, och som bängen trålar. Men lobbyn och polisen gör bara sitt jobb - fildelningsproblemet är i grunden varken ekonomiskt eller juridiskt. Ärendet är politiskt!

I valrörelsen 2006 gick Miljöpartiet tidigt ut och tog avstånd från nedladdningsförbud. När andra partier upptäckte sprängkraften i mp's vallöfte att tillåta nedladdning, så var de inte sena att hänga på. Såväl Göran Persson (s, om ni minns) som Fredrik Reinfeldt (m) insåg det omöjliga i att veckorna före valet gå ut med en politik som skulle kriminalisera större delen av väljarna. Vallöften gavs och tal om lättnader i lagen ströddes friskt.

Nu, efter valet, kan vi konstatera att orden var tomma och löftena falska. Det enda parti som fortfarande står upp för en liberal lagstiftning är Miljöpartiet. Här är en kampanjsida och film från Carl Schlyter, mp's mandat i EU-parlamentet.

» Enligt Sveriges Universitetsnätverks nyhetsblad (SUNETTEN) står fildelandet för 85-90 procent av den totala trafiken i universitetsnätet.

Fildelning II

Bakom antifildelningslobbyn ligger representanter från datorspelsindustrin, filmindustrin och musikindustrin.

Datorspelsindustrin är den bransch som borde förlora mest på att folk laddar hem oregistrerade kopior som de sedan installerar på sina egna datorer. Men allt tyder på motsatsen. Just datorspelsförsäljningen går bättre och bättre, fr.a. i butik. Och den illegala nedladdningen är försvinnande liten. Hur det kommer sig vet jag inte, men förmodligen beror det på att branschfolket är väl insatta i hur deras kunder agerar på internet och har bra koll på vad som lockar till köp av fysiska produkter.

Filmindustrin borde därför prata med sina kollegor inom datorpelsfacket. Istället för att pumpa in pengar till lobbygrupper som Antipiratbyrån borde de lägga resurserna på att skapa produkter som folk vill köpa eller hyra. Ekonomiskt kan det knappast finnas mycket att vinna på att ladda hem en film illegalt. Lagringsmedia kostar pengar. I runda slängar kostar hårddiskutrymme runt 5 kr/GB. Dvs omkring 25 kr per film. Det ska jämföras med att hyra en film. Via Apples iTunes store (som dock ännu bara finns i USA) är priset bara $2.99 (~20 kr).

Musikindustrin borde emellertid ha det allra lättast. Det finns gott om möjligheter för såväl artister som bolag att dra in pengar på annat än cd-försäljning. Livespelingar och merchandise är de tydligaste vägarna. Men gott om intäkter bör man väl också få från t.ex. STIM och IFPI.

lördag 19 januari 2008

Human flyktingpolitik - för rektorer (!)

I ekots lördagsintervju tidigare idag meddelade Jan Björklund (fp) att gömda flyktingbarn ska ha rätt att gå i skolan. Det är naturligtvis en bra åtgärd även om det endast är ett mycket litet steg på vägen mot en human svensk flyktingpolitik.

Det märkliga med Björklunds uttalande är dock motiveringen till det nya lagförslaget. Barnens rätt att gå i skola är tydligen av underordnad betydelse. Vid minst tre tillfällen under intervjun upprepade Björklund att syftet är att stödja rektorerna. Samma sak säger han också både i SVTs Rapport och i Dagens Nyheter.

Att det inte handlar om vare sig barnkonventionen, de gömda barnen, deras familjer eller över huvud taget om en schysst flyktingpolitik bekräftas av det oerhört släpande svar som Björklund gav på frågan om barnen ska ges skyddad identitet och fredas mot polis och myndigheter t.ex. på vägen till och från skolan.

Folkpartiet hade en minst sagt obehaglig syn på flyktingpolitik och integration under den förre partiledaren. Björklunds uttalande idag ger tyvärr inget större hopp om en mindre dyster framtid för det partiet.

fredag 18 januari 2008

Kulturturné

Under torsdagen och fredagen höll jag tillsammans med kulturnämndens två ordinarie ledamöter i v och mp en liten kulturturné i Stockholm.

Bakgrunden är att v och mp i en gemensam skrivelse till kulturnämnden i höstas påtalade det olämpliga i att göra en gemensam resa till Köpenhamn i januari så som föreslagits. Inte minst tidpunkten - endast någon vecka efter att kulturskoleavgifterna dubblerats och ett stort antal person fått gå från sina anställningar på förvaltningen - gjorde tanken på en politikerresa smaklös.

Skrivelsen gick igenom och resan inställdes. Istället valde vi alltså att själva på eget initiativ besöka ett antal kulturverksamheter hemma i Stockholm. Vi har under två dagar fått tillfällen till bra samtal, mycket inspiration och information, men också både glädje, misströstan och oro från en rad kulturmänniskor.

Att resurserna till kulturen har minskat kraftigt sedan valet 2006 märks oerhört tydligt var vi än kommer och vilka vi än pratar med. Det gäller såväl de kommunala pengarna som resurserna på lantstings- och riksnivå. Och detta - märk väl - i tider då den ekonomiska konjunkturen är bättre än på mycket länge. Vad händer när kurvorna vänder? När vi verkligen måste börja spara?

Något måste göras omgående om vi inte ska stå helt utan kultur inför maktskiftet 2010.

fredag 11 januari 2008

Tio reaktorer och två år kvar...

Med bara några få tiondelars procents marginal till linje 3 vann linje 2 kärnkraftsomröstningen i mars 1980. På valsedeln stod:
Jag röstar på förslag nummer 2.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.

Bakom linje 2 stod konstellationen: s + fp.

Idag vet vi att kärnkraften är oerhört kostsam, farlig, smutsig, innebär förfärliga arbetsvillkor för de som hanterar uranbrytning, den medför stora oljeslukande transporter, bidrar till den globala uppvärmningen, etc, etc...

Idag skriver också fyra folkpartister, med den nye partiledaren i spetsen, på DN-debatt att de vill bygga fyra nya reaktorer i Sverige(!). Bakvänt!? Ja...

--- epilog: ---
Efter kärnkraftsomröstningen togs ett riksdagsbeslut på att de 12 reaktorerna skulle tas ur drift senast till ingången av 2010. Vi har nu tio reaktorer och två år kvar...

» Bilden: Var det en sol eller ett kugghjul?