Bokslut i arenafrågan

Så har Styrelsen för Djurgårdens IF FF äntligen meddelat att de lägger ner planerna på att bygga en ny arena.

Frågan har varit långdragen, inte minst på grund av de borgerliga partiernas hycklande i frågan. I två valrörelser har Djurgårdens fans blivit lovade en ny arena, trots att projektet så uppenbarligen varit omöjligt. Jag har flera påpekat det olämpliga i att utfästa den typen av vallöftet, både i kommunfullmäktige och på min blogg.

Dagens besked bör dock ses som glädjande för alla parter: Stockholmarna behöver inte betala för, eller ta ansvar för ett högriskprojekt som en ny arena skulle ha varit. Det samma gäller självklart också fotbollsklubben, som hade riskerat ekonomiskt obestånd om planerna fullföljts. Och för Stockholmsfotbollen kan minst två klubbar vara med och satsa på en arena vilket betyder större stabilitet och sannolikt bättre matchinramningar.

Om arenalöften och populism

Inför förra valet lovade idrottsborgarrådet i Stockholm Madeleine Sjöstedt (FP) att Djurgårdens IF skulle få en ny hemmaarena under denna mandatperioden. Det löftet har inte infriats, och någon ursäkt har vi ännu inte heller hört (även om hon faktiskt fortfarande har åtta dagar på sig).

Men skam den som ger sig, nu ökar hon på insatsen med att dessutom önska sig ett fotbolls VM till Sverige och nya Stockholmsarenan vid Globen.

Förvisso är VM'et inget löfte och DN låter meddela i sin artikel varför idrottsborgarrådets dröm är helt omöjlig. Vare sig något EM eller VM i fotboll kommer till Sverige. (De skriver det inte, men troligen gäller det inte bara herrfotboll utan även damfotboll).

De flesta har nog redan begripit det lite löjliga i hennes utspel, inte minst med tanke på att arenan kommer att anläggas med konstgräs, vilket förmodligen gör att inget svenskt landslag någonsin kommer spela en tävlingsmatch där. Men faktum är att argumentationen bakom varför Stockholmsarenan skulle få över 30.000 sittplatser var just möjligheten till de stora fotbollsturneringarna.

Jag hade hellre sett en storleksanpassning till Allsvensk fotboll. En kapacitet på mellan runt tjugo tusen sittplatser samt något tusental ståplatser, som i Malmö och Göteborg, hade varit mer lämpligt. Då hade byggnaden inte heller behövt svälla ut över parkområdet i samma omfattning. Jag argumenterade i fullmäktigedebatten i vintras för en mindre arena och för naturgräs.


Och så här sa jag då:

Anförande nr 210
Mats Berglund (mp):

Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation, och med det sällar jag mig också till den glädjekör som menar att det är roligt att vi äntligen kommer i hamn med det här jättelånga ärendet. Jag vet inte hur många år och decennier vi har hållit på med det, och nu kan vi äntligen slutföra ärendet. Miljöpartiet tycker att det är bra att vi bygger den här arenan, och framför allt är det kollektivtrafik nära läget där vi har flera tunnelbanelinjer positivt.

Icke desto mindre har jag några betänkligheter kring arenan så som den är utformad nu, och det handlar om två saker. Dels är det storleken som jag vill problematisera, dels är det inriktningen mot konstgräs.

Storleken är problematisk av tre anledningar: miljöskäl, ekonomiska skäl och idrottsliga skäl. Jag tycker att den är något stor. Miljöskälen handlar om att vi får en väldigt stor, massiv byggnadskropp som kommer att dominera stadsbilden på ett kanske negativt sätt. Minskar man arenan kommer byggnaden att bli lättare och kanske också möjligen lättare att förskjuta på det sätt som Miljöpartiet vill så att den överdäckar Nynäsvägen. Därmed skulle man skapa mindre buller, och det blir en minskad barriäreffekt från Nynäsvägen. Man kanske också kan rädda något av parken.

De ekonomiska skälen har varit uppe här tidigare. I dagens Svenska dagbladet kan man läsa en stor artikel. Rubriken är ”Expert varnar för glädjekalkyl”. Publiken räcker inte till, står det.

Det är ju så, trots allt, att om ekonomin inte fungerar blir det i slutändan staden som kommer att få ta den smällen.

När det gäller det sportsliga kommer en arena för 30 000 personer förmodligen aldrig att bli slutsåld, möjligen till ett derby om året. Jag tycker inte att det är riktigt försvarbart. Fansen vill ha en mindre arena, och jag tycker att man ska titta lite mer på arenorna i Malmö och Göteborg som har anlagts nyligen. De har storleksord- ningen 19 000-21 000 personer. De blev också betydligt billigare.

Om jag hinner med att prata lite om det här med gräskvalitet så tycker jag av sportsliga skäl att vi i Stockholm bör ha en arena med naturgräs. De står i ärendet att Uefa och Fifa har förespråket konstgräs och att konstgräset är tillräckligt bra.

Det är inte riktigt så. Både Malmö och Göteborg har naturgräs på sina arenor, och det tycker jag faktiskt att vi ska ha i Stockholm också.

/---/ Vad Fifa och Uefa menar tror jag inte är den typ av konstgräs som man har till exempel i Borås och Gävle utan snarare den typen som man har i England och Italien, alltså något slags hybridgräs där 95 procent av gräsmattan är naturgräs och resten konstgräs som hjälper gräsrötterna att rota sig och också grässtråna att bli fastare. Det kräver stor planering./---/

Bifall till Miljöpartiets reservation!

Stadion - med eller utan friidrott?

Nu har Stockholms stad lagt ut en hel del material om Stockholms stadion på hemsidan. Där finns ett antal alternativa förslag för hur Stadion ska se ut i framtiden. Två huvudförslag presenteras, båda med 20.000 sittplatser. Det ena är en kombinerad fotbolls- och friidrottsarena och det andra en arena enbart för fotboll.

Jag är övertygad om att kombi-alternativet är det bästa, och att det också blir det som slutligen kommer att förverkligas. Vi har redan fått besked att DN-galan kommer att ingå i den utökade Golden League, som kommer att gå under namnet Diamond League. (Inte ens den moderatledda alliansen - med sitt lite märkliga ledort "ett Stockholm i världsklass" - kan väl tacka nej till detta världsevenemang!)

Tre saker poängteras dock som måste beaktas i planeringen:
1) Fotbollens krav: En modern arena som klarar både UEFA-reglerna och Djurgårdspublikens krav.
2) Friidrottens krav: DN-galan och Stockholm Marathon, samt IAAF:s regler.
3) De kulturhistoriska kraven: Byggnadsminnet för Stadion och Stadionparken, skyddsföreskrifter, samt inte minst Stockholmarnas krav på bevarandet av den unika miljön.

Dessa tre krav är endast delvis motsägande. Jag är övertygad att det med god vilja går att kombinera alla dessa krav.

Processen framöver:
- Mars: PM finns på www.stockholm.se.
- April: Remissperiod. Alla intresserade uppmanas att svara!
(Genom att skicka mail till: kommunstyrelsen@​stadshuset.stockholm.se, senast den 20 april, kan man således t.ex. medverka i att löparbanorna och friidrotten blir kvar!)
- Maj: Beslut (troligen i idrottsnämnden och fullmäktige) om vilket alternativ som staden skall gå vidare med.
- Juni: PM om det fortsatta arbetet...

» För er som trotsallt känner er lite oroade över att friidrotten kommer att försvinna rekommenderas att skriva under den namninsamling som miljöpartiets gruppledare Stefan Nilsson startade för några veckor sedan, och som i dagsläget har 4467 underskrifter!

» Stadion firar 100 år 2012. Innan dess kommer inte bygget att påbörjas. Däremot ska jubileet firas - förhoppningsvis med ett forskningsprojekt och en bok om Stockholmsidrotten under hundra år. Det har jag nyligen lagt en motion om i Kommunfullmäktige!

Motion om Stockholms stadion

Med handlingarna till nästa års första fullmäktigesammanträde som damp ner i brevlådan idag hittade jag den motion om fortsatt elitfotboll och friidrott på Stockholms Stadion som jag lägger fram tillsammans med Stefan Nilsson (gruppledare mp) och Kerstin Wickman (KuN).

Vi vill i korthet rusta Stadion så att den motsvarar de krav som SvFF och UEFA kommer att införa för allsvenskt och internationellt spel från år 2014. Den mest problematiska punkten har varit träbänkarnas utformning som Länsstyrelsen inte har velat ändra på eftersom de berörs av byggnadsminnesförklaringen. Kraven från de båda fotbollförbunden är att minst 80% av sittplatserna ska vara "individuella", dvs. med tydligt markerade mellanrum och ryggstöd.

Det försök att byta ut träbänkarna mot blåa plaststolar som gjordes för några år sedan (2003) var inte särskillt väl genomtänkt. Vi tror att om man är seriös i alla led så kommer att vara möjligt att uppnå kraven för internationell fotboll på Stadion. Men då måste länsantikvarien, stadsantikvarien och självklart kvalificerade formgivare vara med i projektet från början. Det är en känslig miljö vi rör oss i. Svenska formgivare har en lång tradition att arbeta med trämaterial vilket är en förutsättning för att utformningen ska bli bra.

Men vi vill också behålla och stärka friidrottens ställning på Stadion. Löparbanorna måste vara kvar varför någon större utbyggnad av antalet platser förmodligen inte kan komma i fråga. För Djurgårdens del blir konsekvensen av detta att två matcher per säsong fortsatt måste spelas på annan arena, lämpligen nya Stockholmsarenan söder om Globen.

Ett argument mot detta som spritt sig på nätet och i debatter är att DN-galan och Stockholm Marathon undantaget hålls inga evenemang på Stadion. Det är fel! Flera ungdoms- och handikapptävlingar avgörs årligen på Stadion. Därutöver spelas damfotboll och tennis på Stadions gräs. Ett årligt snowboardevenemang har hållits där de senaste åren. För att inte nämna Stadions potential som konsertarena.

Under det gångna året har Stadion varit bokad för evenemang 37 dagar, varav 11 var av Djurgårdens herrlag. Det kan låta lite, men är faktiskt mer än på andra arenor i Stockholm (Globen undantagen). Enligt idrottsförvaltningen så har fördelningen av evenemang på Stockholms Stadion varit enligt följande:

Evenemang: ant dagar (ant evenemang)
Herrfotboll DIF: 11 (1)
Tennis: 9 (1)
Friidrott: 8 (5)
Motion: 3 (3)
Konsert: 3 (3)
Snowboard: 2 (1)
Damallsvenskan: 1 (1)
SUMMA: 37 (15)
Flyttade evenemang: 2 (2)

Listan är förmodligen inte helt fullständig. Och visst bör det finnas utrymme för mer, framför allt för mer damfotboll, fler konserter och gärna också mer ungdoms- och motionsidrott. Det största hotet mot Stadions upprustning ser jag just nu tyvärr i folkpartiets förhastade vallöfte om helt nya arenor åt både bajen och dif. Men en öppning i frågan kunde eventuellt skönjas för några veckor sedan då staden (förmodligen med ansvariga politikers godkännande) tillsatte en utredning.

Nu ska motionen förhoppningsvis remitteras till berörda nämnder och förvaltningar, innan den kommer upp i kommunstyrelsen och fullmäktige. När det blir vet man dock aldrig...

Ny arena... men vilket underlag?

Kommunfullmäktige klubbade tidigare i kväll igenom den nya fotbolls- (och evenemangs-) arenan i Globenområdet. Jag deltog i debatten huvudsakligen för att påpeka vikten av att bestämma sig så fort som möjligt vilket underlag som ska läggas in på arenan. Fastslås det inte redan innan skisserna på läktare och övrig arenakonstruktion tar form på allvar så lär vi stå där med en UEFA-standard arena med konstgräs(!). Jättebra för konserter - jättedåligt för fotboll.

En fotbollsarena i huvudstaden ska självklart ha naturgräs, eller ännu hellre det lite dyrare alternativet med hybridgräs typ Grassmaster.

Tyvärr hakade ingen på gräsdebatten utan det mesta rörde sig istället om - den bland stockholms fotbollsintresserade inte helt accepterade - synpynkten att vi nog bör undersöka ännu djupare om det inte vore möjligt för våra två stora Stockholmsklubbar att faktiskt dela arena.

Inga andra partier hängde däremot på det resonemanget. Och det är lätt att förstå: folkpartiet har gått till val på att Djurgårdarna ska få en egen arena, gärna i centrala Östermalm. Moderaterna och vänstern är väl rädda om sina respektive väljarkårer norr, respektive söder om Slussen. Centerna står fortfarande och gapar om att bygga om Olympiastadion. Bra så, men är det ansvarig politik?

Väldigt stora ansträngningar har gjorts för att hitta den där lämpliga platsen för nya Djurgårdsarenan, men nåt bättre förslag än en saneringstomt nere i hamnkvarteren har ännu inte kunnat presenteras. DIF's dispens för spel på Stadion går ut 2010, och det tar - om allt går som på räls - minst 10-15 år (förmodligen ännu längre tid) att färdigställa en ny arena. "Var ska Djurgårn spela under tiden?", frågade jag den moderata fullmäktigeledamoten... men utan att få något annat svar än att "dispenser kan förlängas..."

Att Djurgården säger att de inte vill delta i förarbetet till den s.k. Stockholmsarenan är naturligt eftersom borgarna i Stadshuset konstant matar klubben och dess fans med lömska beten och irrbloss om en egen ny fin hemmaplan. Dags därför att ta bladet från munnen och ställa "Stockholms stolthet" inför de verkliga alternativen: 1) Stockholmsarenan, 2) Nya Råsunda, 3) Grimsta IP (motsv. i förorten).

Att det är ett hårt slag både mot Bajen- och djurgårdsfansen fattar också jag, men den enda ansvariga politiken i det läge vi har nu är att bjuda in båda klubbarna att vara med på tåget mot Globentomten! Kan göteborgarna dela en 18000-arena på tre borde väl Stockholmare kunna dela 30000 på två...

...kanske!?

länk: DN
(själv bär jag på en naiv förhoppning om att det skulle kunna bli rätt coolt med en djurgårdsläktare och en bajenläktare...)

Ny djurgårdsarena i Värtahamnen!

Som ABC-nyheterna kunde meddela igår så har Djurgårdens IF inte oväntat sagt nej till de fem förslag på platser för en ny arena som idrottsborgarrådet presenterade för en tid sedan. Hur nu alliansen ska klara att hålla sitt vallöfte är en gåta, men jag har några förslag längre ner!

Djurgårdfansen har bestämda krav och går inte med på vad som helst. De tre platserna långt ut i Västerort var naturligtvis helt otänkbara pga avståndet liksom förslaget i Loudden som faller pga tidsaspekten. Brommaalternativet tycker jag själv var bäst även om det gärna hade fått vara på själva flygplatsområdet (under förutsättning att flygplatsen stängs).

Men eftersom även det sistnämnda förslaget inte heller accepterades av Djurgården så gäller följande raka kravspecifikationer: 1) Arenan ska byggas i innerstaden eller dess allra nämaste omgivning, 2) Arenan ska byggas norr om Slussen.

Alternativen vid Storängsbotten respektive Östermalms IP har undersökts och fallit. Vad återstår då?

1) Det tidigare p-platsen direkt väster om Wennergren Center.
- Platsen ansluter till den nya stadsdelen söder om Karolinska sjukhuset.
2) Roslagstull.
- Utrymmet räcker nog inte om man inte inkräktar på grönområdena runt omkring.
3) Roslagsvägen.
- Två alternativ: antingen längs nuvarande vägsträckning eller in på det nya Södra Campusområdet. Vägen får grävas ner och läggas i tunnel.
4) Värtahamnen.
- Detta är det bästa alternativet. Här planeras för tillfället en jättestor trafikplats (se bilderna nedan). Det hade varit klart mer konstruktivt att satsa på idrott än på ökad trafik. Alternativet förutsätter såklart att Norra Länken projektet stoppas. På så sätt ordnas ju samtidigt finansieringen av arenan på ett smidigt sätt; ta bara några nävar av de 11,6 miljarder kronorna från det meningslösa vägbygget!


» Om vi lyckas stoppa Norra länken så skulle ytorna vid Värtahamnen kunna användas på ett mycket mer konstruktivt sätt. T.ex. till en fotbollsarena!

» Norra länken är inte en trafiklösning för Stockholm. Det rödmarkerade orådet borde användas till något annat än trafik. (Bilderna kommer från vägverkets webbplats).


» Ytterligare tre alternativ som skulle kunna förverkligas om man valde att satsa på idrott och folkhälsa istället för luftförstöring.

» Uppd. 27 maj: Centerns Per Ankersjö tror sig ha kommit på ytterligare ett förslag. Men det visar sig vara ett riktigt dumt förslag som pajjar den gamla olympiaarenan. Han är rädd för att Stadion skulle förvandlas till ett museum om man inte bygger om den. Det tror jag däremot inte alls på. Det finns dels gott om fotbollslag som kan spela där (jag har sett både Brommapojkarna och Café Opera få spö i hemmamatcher på Stockholms stadion). Damfotbollen växer så det knakar, men också andra idrotter som speedway, mm funkar fint där. Så, slutsatsen är att mina fyra kreativa förslag lungt slår ut Ankersjös Stadion-destruktion!

Fotbollsarenor

Arenafrågan är - som vanligt de senaste decennierna - nu högaktuell. Djurgården fick nyligen fem omöjliga alternativa platser att ta ställning till och i förra veckan tog kommunfullmäktige ytterligare ett steg på vägen mot en ny arena åt Hammarby.

Vad gäller Djurgårdens arena så verkar läget minst sagt låst. Idrottsborgarrådets vallöfte om en ny arena kommer knappast kunna infrias. Den enda möjliga placeringen såvitt jag kan se är på Östermalms IP - och där har kungen sagt bestämt nej. Av de fem alternativen faller tre (Järvaalternativen) direkt för att de är placerade för långt bort från Djurgårdens kärnområde, ett (Bromma) för att det inte finns tillräckliga förbindelser och ett (Loudden) för att det realistiskt skulle ta minst 15 år innan en arena kan stå klar där efter rivningar och marksaneringar.

För Hammarbys del ser det för tillfället ljusare ut. (Det har det väl i och för sig gjort ett antal gånger tidigare också men inget har ändå hänt). Nu har stan köpt den aktuella marken och det finns tydligen också färdiga ritningar. Bara att sätta igång och bygga alltså... (!)

Enligt dagens DN så ska den nya "Stockholmsarenan" som den ska heta (visst, ända tills någon kommer på att det finns kosing att tjäna på att Swedbank köper namnet på den här arenan också...) rymma 30.000 sittande personer. Det är alldeles för mycket! Hammarbys överoptimistiska ordförande hoppas på att Bajen kan locka upp till 20.000 åskådare. I Malmö bygger man just nu en arena för 24.000 personer (eller max 21.ooo vid UEFA-standard). Det är mera lagom, det är inte kul med halvtomma läktare match efter match.

Det står inget om gräskvalitet i vare sig DN eller SvD, men man blir lite orolig när man ser konstruktionen som inte tycks släppa in tillräckligt mycket ljus för en naturgräsplan.

Men vad ska vi göra med djurgårdsfansen då!? Svårt att säga. Men det var synd att de inte var kvar på Råsunda ytterligare någon säsong. Efter ett tag vänjer man sig nog vid tanken att dela arena med Gnaget eller Bajen. De spelar ju på AIK's gamla hemmaplan, Stockholms stadion, nu. Men efter tillbakaflytten känns den lösningen mera död än någonsin. Dessutom har Fotbollförbundet vara dumma nog att välja en plats dit inte tunnelbanan går, sånt duger faktiskt inte.

Trist att Råsunda, som är Sveriges bästa fotbollsarena, ska rivas.

MFF Support

Den 5 april, kl. 16.45 startar årets upplaga av fotbollsallsvenskan på allvar. Då har visserligen redan första omgången spelats. Lag som AIK, Hammarby och Ljungskile (såna som "bara deltar") har spelat. IFK Göteborg har troligen förlorat. Men i omgång två kommer Malmö FF till Stockholm, och säsongen kan börja!

Själv tar jag mig nog med tunnelbanan från Hornstull till Stadion. Men MFF:s supportrar kommer med (minst) två chartrade tåg till Stockholm. Även om det inte är första gången som fotbollsfans åker tåg så är det en intelligent och innovativ idé som MFF Support lanserar. Tåg är ett både roligt, bekvämt, snabbt och - inte minst - miljövänligt sätt att resa tillsammans.

» Tågen har plats för totalt 563 personer uppdelade på:
- Tåg 1 "Bosse": 300 (fullbokat)
- Tåg 2 "Krister: 263 (just nu: 59 platser kvar)

Från början

Nu har det gått ett drygt år sedan valet 2006. Den borgerliga alliansens politik börjar visa sina effekter. Deras andra budget lades för en knapp månad sedan. Skattesänkningen på ytterligare 20 öre suger ut alltför mycket av Stockholms kulturliv. Medeltidsmuseet fick inte den efterlängtade utbyggnaden, avgifterna till kulturskolan dubbleras från årsskiftet, Stadsarkivets filial i Frihamnen avvecklas från årsskiftet. Det är väl det som hittills har klubbats. Under de närmaste månaderna väntas fler obehagliga beslut – t.ex. hur 5 mkr ska sparas inom Stadsmuseet.

I Stockholmspolitiken i övrigt märks mest utförsäljningar. Bostäder, skolor, naturområden... allt ska bort!

I rikspolitiken har statsministern just sparkat sin statssekreterare. "En personlig tragedi, både för henne och mig!", säger Reinfelt. Jag tror förvisso hon klarar sig fint framöver, också efter att hennes fallskärm har landat. Varför det skulle vara en personlig tragedi för stadsministern begriper jag inte. Däremot ser jag personliga tragedier hos alla de Stockholmsbarn som lever i familjer med knepiga ekonomiska situationer och som från årsskiftet inte längre kommer ha råd att spela klarinett, spela teater, dansa eller vad de vill göra inom kulturskolan.

Alla barn ska ha rätt att ha en egen kulturhobby - oavsett föräldrarnas plånböcker!

Min avhandling i historia börjar så smått bli klar. Den borde föreligga i en tidig manusform innan året är slut. Då har nästan hela mitt stipendium tagit slut, och jag återgår till mitt halvtidsjobb på Stads- och kommunhistoriska institutet.

Malmö FF gjorde en bedrövlig säsong. Till nästa år har de iallafall värvat en tränare jag tror på.

Om sådant och annat har jag tänkt att den här bloggen ska handla.