måndag 29 september 2014

Kulturen måste vara med i byggandet av en stad som håller ihop

Jag skriver i Stockholms Fria Tidning om behovet av en ny kulturpolitik och att kulturen behövs för att hålla ihop staden.

Under många år har Stockholm, liksom andra städer, genomgått en omvandling där resurser fördelats ojämnt. Innerstaden har därför haft en helt annan utveckling än många delar i ytterstaden. Processen brukar kallas för gentrifiering.

Det finns en omfattande forskning kring detta. Gentrifiering innebär att centrala stadsdelar lyfts på bekostnad av andra. Förespråkarna pekar ofta på de stadsdelar som har vunnit i omvandlingen. Men det är viktigt att påpeka att det inte är människorna som lyfts - utan just de geografiska områdena. Förlorarna i längden är de som inte har råd eller möjlighet att hänga med i utvecklingen, och därför hamnar i socialt mer utsatta områden, ofta längre ut från stadskärnorna.

Den nu avgående borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus har under de två senaste mandatperioderna sett gentrifiering som lösningen på ytterstadsproblemet. Genom att tillföra resurser – ofta i projektform såsom Järvalyftet och Söderortsvisionen – så hoppas de att stadsdelarna ska utvecklas i en positiv riktning.

Problemet är att de projekten stannar upp när de boende inte är med, när pengarna tar slut och visionerna bleknar. För att skapa en hållbar stad som hänger ihop måste permanenta lösningar till som utgår från Stockholmarna själva. Därför måste kulturen, föreningslivet, boende och arbete med i de politiska processerna. Kulturens och människornas engagemang och initiativkraft är självklara för ett hållbart samhälle och en hållbar stad.


I min artikel avslutar jag med meningen: Så bygger vi ett samhälle som håller ihop och som har kraften att behärska de utmaningar som vi står inför, nu och i framtiden.

Inga kommentarer: