Bokslut i arenafrågan

Så har Styrelsen för Djurgårdens IF FF äntligen meddelat att de lägger ner planerna på att bygga en ny arena.

Frågan har varit långdragen, inte minst på grund av de borgerliga partiernas hycklande i frågan. I två valrörelser har Djurgårdens fans blivit lovade en ny arena, trots att projektet så uppenbarligen varit omöjligt. Jag har flera påpekat det olämpliga i att utfästa den typen av vallöftet, både i kommunfullmäktige och på min blogg.

Dagens besked bör dock ses som glädjande för alla parter: Stockholmarna behöver inte betala för, eller ta ansvar för ett högriskprojekt som en ny arena skulle ha varit. Det samma gäller självklart också fotbollsklubben, som hade riskerat ekonomiskt obestånd om planerna fullföljts. Och för Stockholmsfotbollen kan minst två klubbar vara med och satsa på en arena vilket betyder större stabilitet och sannolikt bättre matchinramningar.

Fortsatt sänkta ambitioner i det fria kulturlivet

Det var många upprörda röster som höjdes för ett år sedan när den moderatledda majoriteten i Kulturnämnden halverade kulturstödet för flera etablerade institutioner och verksamheter. Syftet var att ett halverat stöd under 2011 skulle ses som ett "omställningsstöd" inför 2012 då stödet helt skulle dras in.

Nu har beskedet inför 2012 kommit. Det är glädjande att några verksamheter får behålla sitt stöd, men mycket trist den borgerliga majoriteten verkställer hoten och att flera av de varslade institutionerna helt blir av med sitt kommunala bidrag.

De verksamheter det gäller är:

1. Barnens underjordiska scen - Får stödet något höjt från den halverade nivån (400.000 kr)
2. Folkkulturcentrum - Får behålla sitt halverade stöd (137.500 kr)
3. Stallet/RFoD - Får behålla sitt halverade stöd (290.000 kr)
4. Tidskriftsverkstaden/TVS - Blir av med hela stödet
5. Danscentrum - Blir av med hela stödet
6. Fria Teatern - Får behålla sitt halverade stöd (480.000 kr)
7. Carl Elds ateljé - Får behålla sitt halverade stöd (125.000 kr)
8. Konstnärernas kollektivverkstad - Får behålla sitt halverade stöd (600.000 kr)

Nyligen klubbade kulturnämnden igenom en ny struktur för bidragsgivningen. Ett av syftena med det nya systemet var att komma bort ifrån den "inlåsningseffekt" som det gamla systemet inneburit, och samtidigt göra systemet mer flexibelt.

Miljöpartiet röstade för det nya systemet men påpekade samtidigt att den främsta orsaken till inlåsningen, har varit sex år av sänkta budgetambitioner från den borgerliga majoritetens sida. Vi vill satsa mer pengar på den fria kulturen.

Men vi tror också på att satsningar på kulturens infrastruktur är betydligt bättre och mer tillväxtskapande än det bonussystem som den politiska majoriteten har satt sin tilltro till, men som hittills inte renderat några effekter överhuvudtaget. Det är därför med extra stor sorg jag konstaterar att flera sådana infrastrukturella institutioner har fått sänkt eller helt indraget stöd.

Ur miljöpartiets särskilda uttalande:

För att kulturen ska växa är dock infrastrukturen avgörande och bör därför prioriteras i stödsystemet. Verksamheter som inte har egen publik, men som riktar sig till fria kulturarbetare och föreningar, måste också kunna ta del av stödet. Det kan röra sig om verksamheter som driver repetitionslokaler och verkstäder, tillhandahåller dyrbar utrustning, upplåter scener eller erbjuder biljettförsäljning och marknadsföring. Andelen av stödet till kulturens infrastrukturer bör öka.

Monopolsituationen bland Stockholms biografer förstärks

Kulturhuset tillkännager i ett pressmeddelande att Klarabiografen, som hittills varit en kommunal biograf, från och med nästa år kommer att övergå i SF Bio. Syftet anges vara att Kulturhuset inte har kompetensen att driva en biograf, och att det öppnar möjligheter till ett större filmutbud i och med övergången.

Jag är inte nöjd med detta. Vi har idag närapå en monopolsituation bland Stockholms biografer, och denna situation förstärks ytterligare i och med att stadens enda kommunala biograf övergår till det stora monopolet SF Bio.

Miljöpartiet har istället gått åt det motsatta hållet. Vi har verkat för att undersöka möjligheten att driva en reguljär kommunal biograf, som i likhet med den kommunala teatern, Stadsteatern, ska ha som syfte att bredda utbudet genom att erbjuda kultur av hög kvalitet till Stockholmarna.

Miljöpartiet har tidigare visat ett stort engagemang i filmfrågan, bland annat genom att säkerställa att den tidigare Kvartersbion vid Hornstull fick fortsätta sin verksamhet genom övergången till Bio Rio i regi av Folkets hus och parker.

Ny bok: "Offentliga rum"

Jag medverkar med en text om folkmassor och gatubråk i gamla Stockholm i en nyutkommen bok. Det är Samfundet S:t Eriks årsbok med titeln och temat "Offentliga rum". Mer om boken kan man läsa på Epsteins blogg.

Förutom jag själv medverkar en fin skara skribenter, bl.a. mina historikerkollegor Mats Hayen på Stadsarkivet samt professorerna Anna Götlind, Klas Åmark, Herman Schück och Sven Lilja. Ulf Sörenson har varit redaktör för arbetet och boken är utgiven på Balkong förlag.

Boken kan införskaffas här eller i Stadsmuseets butik.
 

Kan man lita på stadens tjänstemän?

Jag är ledamot av Stockholms stads Kulturnämnd. I mitt politiska arbete är jag helt beroende av en öppen och bra dialog med kulturförvaltningen. Förhållandet mellan politiker och tjänstemän måste präglas av ömsesidig respekt och förtroende för att arbetet ska fungera.

Jag har själv ett mycket högt förtroende för kulturförvaltningen och dess personal. Såvitt jag kan minnas har de under alla år jag varit politiker skött sitt arbete oklanderligt och professionellt, och så gott som alltid agerat modigt och med hög svansföring. Men hur står det egentligen till i andra nämnder och förvaltningar?

Jag tänker närmast på trafikkontoret, där flera märkligheter har inträffat:

• Tidskriften ETC avslöjade för någon månad sedan hur ett smutsigt spel om Slussen har utspelat sig under många år på gatukontoret/trafikkontoret. Styrande borgarråd från båda blocken har konsekvent undanhållits fakta, och serverats lögner bl.a. om vilket skick byggnaden är i. Detta har medvetet lett till att Slussen – som förmodligen är kommunens enda byggnad i verklig "världsklass" – har fått förfalla i stället för att underhållas. Hur många miljarder kronor det spelet har, och kommer att, kosta skattebetalarna är omöjligt att säga. Men nu står vi här med en decennielång byggprocess och ett trafikkaos, samt mångmiljardbelopp i byggkostnader framför oss.

- Trafikkontorets tjänstemän driver en egen agenda!

• Trafikkontorets "trädexperter" har dömt ut TV-eken. Man hävdar att den är genomrutten, fallfärdig och helt livsfarlig för stockholmarna. Men en hel kader av oberoende arborister och trädforskare har under de senaste dagarna visat upp tydliga resultat på att eken lever och står stabilt.

- Trafikkontoret tjänstemän ljuger för politikerna!

• Och nu senast tycks trafikborgarrådet Ulla Hamilton ha blivit grundlurad. Samtal har förts mellan hennes tjänstemän och organisationen City i samverkan. Men Hamilton har uppenbarligen inte blivit informerad ordentligt av sina tjänstemän vilket har lett den pinsamma situationen med ett borgarråd inklämt mellan två jordekorrar i jätteformat.

- Trafikkontorets tjänstemän undanhåller information för politikerna!


Oavsett vad man anser om TV-eken, Slussen eller gigantiska jordekorrar, så är det en demokratisk skandal av stora mått som tycks utspela sig på trafikkontoret. Och det tycks också vara en kultur som har funnits där länge och satt sig i väggarna!

___
» Bilden är tagen från DN.se Foto: Jessica Gow / Scanpix

Nytt system för kulturstöd i Stockholm

I veckan som gick klubbade kulturnämnden i Stockholms stad ett nytt system för fördelningen av kulturstöd. Det var, med undantag för vänsterpartiet, en ening nämnd som stod bakom förvaltningens förslag.

Kulturstödet har fått kraftig kritik från kulturlivet, inte minst sedan flera verksamheter fick halverat anslag förra året med en föraning om helt indraget stöd inför 2012. Även bonussystemet har rönt massiv kritik.

Även processen att ta fram det nya systemet har kritiserats. Men förvaltningen och kulturborgarrådet lyssnade på kritiken, tog tillbaka förslaget och lät kutlurlivet granska förslaget i ett samråd. Vi i Miljöpartiet anser nu att förslaget har processats tillräckligt, vi tycker också att vi har fått gehör från förvaltningen för våra synpunkter, och att det nya systemet är redo att sjösättas.

Dock är det lång ifrån perfekt. Vi kommer att bevaka implementeringen och har begärt en grundlig revision och översyn inom några år. På nämnden sammanträde framförde vi en rad synpunkter och önskemål inför den fortsatta processen och implementeringen av stödsystemet. Våra synpunkter gäller bland annat: kontinuiteten, kompetensöverföringen, kulturens infrastruktur och att bonussystemet borde ha lagts ner och de pengarna gått in i det stora systemet.

Vårt särskilda uttalande i sin helhet:

2011-11-08
Kulturnämnden
Ärende 13
Förslag på nytt stödsystem för det fria kulturlivet
Mats Berglund (MP)
Marja Sandin-Wester (MP)

Särskilt uttalande

Det fria kulturlivet är nödvändigt för att Stockholm ska vara en vital kulturstad och det främjar den kulturella mångfalden. Att skapa förutsättningar för ett starkt kulturliv vid sidan av institutionerna är ytterst en fråga om yttrandefrihet och demokrati. Det är därför viktigt att stadens kulturstöd till fria kulturorganisationer används på ett effektivt sätt. Vi är positiva till förslaget, men har också en rad synpunkter samt vissa förslag på förändringar.

Sammanfattning:

- Viss oro för långsiktigheten och att kontinuiteten kan brytas.

- Starkare fokus på infrastrukturellt stöd.

- Systemet måste vara genomskinligt med tydliga ansvarsfördelning och erbjuda god insyn i referensgruppens och förvaltningens arbete.

- Förvaltningens roll bör utökas till ett coachande, stödjande och praktiskt serviceanpassat uppdrag.

- Finansieringen måste bli stabilare. Lokalhyresökningarna måste hejdas.

- Planera för en stor översyn och revidering, och därefter kontinuerliga revideringar med några års mellanrum.

Våra förslag inför framtida revideringar:

- De s.k. växtpengarna bör ingå i systemet.

- Utöka stödet så att även t.ex. konsthantverkare och formgivare får möjlighet att söka.

Kontinuitet: Flera av samrådets instanser ser positivt på möjligheten att söka flerårigt stöd. Men frågan är dels om maxtaket på tre år ger tillräcklig trygghet och dels hur många som kommer att ha möjligheten att få dessa stöd. Ett av syftena med det nya systemet är att bryta inlåsningseffektens negativa sidor. Men inlåsningen bidrog också till en trygghet för de kulturföreningar som var inne i systemet. Det är av stor vikt att denna trygghet, som också inbegriper långsiktighet och säkrad kompetensöverföring inte får gå förlorad med det nya systemet.

Infrastrukturellt stöd: Av regelverket framgår att projektstöd enbart kan sökas för publik verksamhet. För att kulturen ska växa är dock infrastrukturen avgörande och bör därför prioriteras i stödsystemet. Verksamheter som inte har egen publik, men som riktar sig till fria kulturarbetare och föreningar, måste också kunna ta del av stödet. Det kan röra sig om verksamheter som driver repetitionslokaler och verkstäder, tillhandahåller dyrbar utrustning, upplåter scener eller erbjuder biljettförsäljning och marknadsföring. Andelen av stödet till kulturens infrastrukturer bör öka.

Transparens: I samrådssvaren påtalas vikten av en tydlighet och transparens i ansvar och beslutsbehörighet i ansökningsförfarandet. Rollfördelningen mellan nämnden, förvaltningen och referensgruppen måste skärpas. Dessutom bör ett system för granskning utarbetas. Där bör ingå en fristående kontrollinstans, gärna med internationell kompetens, peer-review samt en utomstående revision.

Referensgruppen: Det formella tillsättandet av referensgruppen bör ske genom beslut i kulturnämnden efter förslag från kulturförvaltningen. Referensgruppen bör förutom experter och kulturproducenter också innehålla personer som representerar kulturkonsumenterna. Vi vill att den demokratiska/politiska nivån ska komma in i ett tidigare skede än i dag där nämnden har det politiska ansvaret men knappt någon insyn i beredningen. Ett sätt för nämnden att under beredningens gång få insyn, och också kunna vara ett bollplank till referensgruppen, är att tillsätta en beredningsgrupp med minst en politiker från varje parti. Den gruppen träffas innan ärendet hamnar hos förvaltningen/nämnden och synar referensgruppens förslag. Ett annat sätt är att kulturnämnden ges möjlighet att själva nominera två eller tre politiskt tillsatta ledamöter att ingå som fullvärdiga medlemmar i referensgruppen och då som representanter för kulturkonsumenterna bland övriga experter och kulturproducenter.

Kulturförvaltningen bör förutom att ha det övergripande ansvaret för att upprätthålla ansökningssystemet även få en mer serviceanpassad roll mot det fria kulturlivet. Förvaltningen bör bistå med stöd att författa korrekta och starka ansökningar samt ge råd och support till verksamheter som fått avslag för att deras ansökningar ska kunna stärkas inför kommande ansökningstillfällen. Men förvaltningen bör också stödja i synnerhet de mindre verksamheterna med praktiska göromål såsom bokföring, teknisk support, vaktmästartjänster, osv. Detta bör kunna ske genom gemensam upphandling för att hålla kostnaderna nere för verksamheterna.

Finansiering: Den främsta orsaken till ”inlåsningseffekten” är att det är för lite pengar i systemet. De senaste åren har kostnaderna för det fria kulturlivet ökat samtidigt som kulturstödet har legat i det närmaste oförändrat. Dessutom har staden vuxit och prognoserna för framtiden är fortsatt stark tillväxt vilket ställer höga krav på en starkare budget. Av samrådsunderlaget framgick dessutom att kostnaderna för kulturlokaler har ökat sedan det politiska majoritetsskiftet 2006. Samrådsunderlagets svar på detta är att kulturlivet måste i högre utsträckning dela på lokalerna samt öka sin egenfinansiering. Detta är två viktiga bitar, men vi kommer inte undan att den absolut viktigaste pusselbiten i en hållbar finansiell utveckling är att lokalkostnadsökningarna måste hejdas. Kulturen måste ha möjlighet att hålla lokaler till rimliga kostnadsnivåer. För det behövs en bred samverkan mellan kulturnämnden och flera av stadens förvaltningar. Stadens egna bostadsbolag bör gå före och hålla nere hyresnivåerna. Därutöver måste tydliga konsekvensutredningar göras med kulturen i fokus vid försäljningar av stadens fastighetsinnehav. Såväl försäljningen av Centrumkompaniet som den massiva ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har tydligt medfört ökade kostnader för det fria kulturlivet.

Uppföljning och revidering: Idag är mycket oklart vilka effekter som det nya systemet får framöver. Vi förväntar oss därför en kontinuerlig utvärdering av systemet med årlig avrapportering till nämnden. Dessa utvärderingar bör ligga till grund för förändringar och justeringar av stödsystemet. Men därutöver bör förvaltningen redan nu rikta in sig på en större översyn och revidering – med beslut i Kulturnämnden – vart tredje år.

Utöver det som nämns ovan har vi några synpunkter som inte är förankrade i förslaget, men som vi gärna ser implementerade framöver.

Växtpengarna: Incitamentsstrukturen, de s.k. ”växtpengarna” diskuteras inte i underlaget, utan är undantagna från det föreslagna stödsystemet för kulturstöd och utvecklingsstöd. Det är olyckligt och bör rättas till. Kulturbonusen är missriktad och djupt ifrågasatt av kulturlivet och bör avskaffas helt. Fonden för innovativ kultur är med sin externa konsult oerhört kostnadsineffektiv. Kompetensen för fördelningen bör ligga på kulturförvaltningen och stödet bör ingå i det ordinarie kulturstödet och utvecklingsstödet. Likaså saknas anledning till att den unga musiken hålls utanför. Vad gäller Kulturdirekt är det att betrakta som ett infrastrukturellt projekt och bör därför prioriteras i fördelningen inom ramen för kulturstödet. Målet om full självfinansiering bör lyftas bort från Kulturdirekt som därmed görs behörig att söka stöd i normal ordning.

Utökat stöd till konsthantverkare m.fl.: Miljöpartiet har under lång tid drivit frågan om ett utökat kulturstödssystem där fler kulturutövare, till exempel konsthantverkare och formgivare, har möjlighet att ta del av systemet. Dessa grupper av kulturutövare som ofta inte har möjlighet att erhålla ateljéstöd står idag i praktiken helt utanför det kommunala stödsystemet.

___
Mer om nya kulturstödet: SvD, SR.

Om att välja grönt borgarråd

I morgon (9 nov) väljer medlemmarna i Miljöpartiet de Gröna i Stockholms stad ett nytt borgarråd efter Per Bolund som lämnade posten för att bli ekonomisk talesperson i den gröna riksdagsgruppen. Jag kommer rösta på Daniel Helldén, det har jag redogjort för tidigare. Men det här inlägget handlar om annat.

Vi har valt att ha en öppen process med många kandidater. Men debatten runt borgarrådsvalet har tyvärr varit allt annat än snygg och städad. Flera påhopp och personangrepp har förekommit. Debatten i de sociala medierna har inte handlat om politik och förmåga till ledarskap, istället har den dominerats av ständiga försök att misskreditera åsiktsmotståndare.

Valberedningen fick sig en känga av vårt tidigare språkrör, som i sin tur attackerades med orden ”Göran Persson-fasoner”. Kanslichefen på stadshuset tog ställning för en kandidat och fick med diverse otidigheter veta att han som tjänsteman borde hålla sig utanför processen. Flera Slussen-aktivister såg en av kandidaterna som den bästa och försökte få medlemmar att rösta utifrån ett politiskt perspektiv, men också icke-medlemmar med grön grundinställning att bli medlemmar för denna enda fråga. Det resulterade i en storm på Facebook och Twitter som ett försök att ”kuppa” borgarrådsvalet. Ord som ”vidrigt”, ”skamlöst”, o.s.v. har hörts. En ledamot i fullmäktige och engagerad medlem publicerade en skärmdump med Slussen-aktivisternas brev och personerna bakom detta ”kuppförsök” namngivna, vilket andra ansåg vara ett grovt personpåhopp.

Allt det här riskerar nu att krackelera partiet. Känslorna har kommit i svallning och flera medlemmar har gått till överord (förmodligen även jag). Därför är det oerhört viktigt att det nya borgarrådet – vem det än blir – behandlar alla medlemmar med stor respekt och öppenhet. Och tillsammans med styrelsen, fullmäktigegruppen och alla medlemmar ser till att hålla ihop partiet och föra vår politik framåt. Bara så kan vi vinna valet 2014.