Stockholms översiktsplan

I Stadshuset pågår ett arbete med att ta fram en ny så kallad Översiktsplan för hur Staden ska omformas, byggas ut, användas, etc under de närmsta decennierna. Förra planen togs fram 1999. Som en del i den demokratiska processen är alla välkomna att skicka in synpunkter på det Samrådsunderlag som har tagits fram. Det är dock lite brådis: Sista dagen att lämna synpunkter är nu på måndag, den 12 januari!

Mer om Översiktsplanen, underlag och hur man lämnar synpunkter finns här!

Nedan kan ni läsa det som jag nyss skickade in.

Synpunkter på Översiktsplanen (Samrådsunderlag oktober 2008)
av Mats Berglund

Stockholm har kvalitéer som gör den till en av världens vackraste och mest attraktiva huvudstäder. Dessa kvalitéer måste värnas och utvecklas. Mina synpunkter gäller tre områden där samrådsunderlaget i det sammanhanget är otillräckligt.

1. Kulturlivet
Samrådsunderlaget behandlar kulturen extremt kortfattat och dessutom i en märklig kombination med: upplevelser, turism, evenemang och ”nya spännande byggnader” Det varken konstateras att, eller finns idéer för hur, Stockholms kulturliv ska utvecklas.

Det behövs en strategi för kulturen! Fler stockholmare, i synnerhet barn och unga, bör ges möjlighet att själv ägna sig åt kulturella aktiviteter samt uppleva kultur både vid speciella tillfällen (ex. besök på teatrar, konserter, bibliotek och museer), och i vardagen. I stadsplaneringen måste man satsa på konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet och skapa fler kvalitativa, icke-kommersiella mötesplatser (ställen där man kan träffas utan att nödvändigt behöva betala för sig!).

2. Kulturmiljön
I ÖP ’99 ägnades 16 trycksidor åt stadens kulturmiljö. I samrådsunderlaget 2008 finns ingenting! Det är oerhört betydelsefullt att de kulturhistoriska värdena i stadsmiljön bevaras intakta. Detta måste betonas i översiktsplanen och alltid beaktas vid varje planprocess och varje ny- och ombyggnad i staden. Byggnadsordningen måste vara en del av översiktsplanen. Stadsmuseets kulturmiljöavdelning måste få vara med i varje planprocess. Kulturnämnde borde vara remissinstans i såväl översiktsplanen som i planarbeten som gäller grön och blåklassade byggnader. Också kulturmark (ex. äldre odlingslandskap, på Järvafältet och i Årstaskogen), måste bevaras och dess kulturvärden tydliggöras. Fornminnen måste utmärkas och hänsyn ska tas till kulturhistorisk känslig miljö vid nybyggnation (den gamla medeltida landsvägen vid Årstafältet är ett aktuellt exempel).

3. Utnyttja vattenvägarna
På 1200-talet anlades Stockholm på Stadsholmen (Gamla stan) för att utgöra ett lås i Mälaren. Allt sedan dess har det omgivande vattnet utgjort grunden till stadens existens. Det har också varit den mest betydelsefulla kommunikationskanalen till, från och inom staden.

Av såväl kulturhistoriska som klimat- och samhällsekonomiska aspekter måste Stockholms vattenvägar utnyttjas i mycket högre grad än idag. En väl utbyggd kollektivtrafik på vattnet – gärna via miljövänliga biogasbåtar – är nödvändig för att klara både transportbehovet och klimatmålen. Det är dessutom både roligt och effektivt att åka båt!

Kajerna måste utnyttjas mer. Att bygga hus i hamnområdena kan vara ett sätt att lösa bostadsbristen, och samtidigt skapa ett folkliv kring vattnet. Men i planeringen måste även en utökad varutransport på vattnet via Österjöns och Mälarens hamnar tas in.