Forskningsproppen

Idag presenterades regeringens forskningsproposition. En lunta på nära 300 sidor med titeln: "Ett lyft för forskning och innovation". Stora delar var kända sedan tidigare. Anslagen till forskningen höjs relativt kraftigt - med 5 miljarder fördelat på 4 år. Och en betydande del går direkt till lärosätena. Men jag är besviken på fördelningen och på fördelningsnycklarna. Men också på syftet med satsningarna.

Den absoluta huvuddelen av pengarna kommer att gå till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning. Karolinska Institutet lär bli den stora vinnaren som kammar hem nära hälften av de satsade miljarderna. Förlorarna är forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Inget av de 25 prioriterade områdena som specifikt nämns i propositionen kan ens med bästa vilja ledas till de humanistiska vetenskaperna. Samhällsvetarna får försöka tvinga sina ansökningar till något av områdena: Säkerhet och krisberedskap, Förutsättningar för tillväxt eller Politiskt viktiga geografiska regioner.

Den huvudsakliga riktlinjen är att:

Nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat stimuleras

Det är ett snävt mål som dessutom är politiskt betingat, vilket inte är bra alls!

Vidare ska fördelning till lärosätena ske enligt nycklar utifrån indikatorerna: egen finansiering (dvs. inbringade externa medel) respektive antal publikationer och citeringar. Det är nycklar som inte stimulerar mångfald och enbart skapar likriktning. Humaniora och samhällsvetenskap missgynnas ytterligare eftersom det inte finns fungerande citeringsindex för dessa discipliner. Och det kommer inte heller att finnas sådana i framtiden då det skulle kosta oerhört mycket pengar att ta fram den typen av listor - pengar som bättre behövs inom forskningen och undervisningen än inom administration och byråkrati.

Sammantaget får regeringen klart underkänt för sin forskningspropp!

» Ladda ner propositionen som pdf.
» Läs mer i SvD.