Slussen - vårt uttalande i Kulturnämnden

Den utställda modellen över Slussen är förföriskt vacker och välgjord. Men man undrar om det verkligen behövs så många körfält när det är så få bilar – och så många gångtrafikanter!? (Foto: Mats Berglund)


Dagens Nyheter skriver om planerna för nya Slussen. Precis som vid så många andra byggen i Stockholm just nu blir kostnaderna för Slussen så höga att området måste exploateras så hårt att de positiva värdena drunknar i de väldiga byggvolymerna.

Som DN visar har en mycket stor mängd starkt kritiska synpunkter skickats in från Stockholmare. Även jag har uttryckt mig relativt kritiskt till den plan som nu har varit på utställning och remiss. Så här skrev vi i vårt yttrande i Kulturnämnden för någon vecka sedan:

Kulturnämnden
2010-03-09

Ärende 6
Remiss betr. Samråd om förslag till detaljplan för Slussen, etc…

Kerstin Wickman (mp)
Mats Berglund (mp)


Särskilt uttalande

Kulturförvaltningen anför i sitt förslag till beslut ett antal mycket viktiga kulturmiljöaspekter gällande utformningen av nya Slussen. Det är därför av mycket stor betydelse att Stadsmuseets kulturmiljöavdelning inbjuds att vara en aktiv part i hela den fortsatta processen kring projektet. Utöver förvaltningens synpunkter vill vi framföra följande:

Minska ner trafikapparaten
En trafikapparat med åtta filer – lika bred som Essingeleden – kan inte bli den smäckra bro som hävdas i förslaget, utan kommer för lång framtid prägla Gamla stan och Slussenområdet. Därför bör man utreda om den går att minska med två bilfiler.

Ny syn på Slussen – förslaget som glömdes bort
Det är beklagligt att inte det förslag som en grupp arkitekter presenterade under namnet ”Ny syn på Slussen” har utvärderats tydligare av staden. Förslaget (som finns att ladda hem på www.forsstrom.se) innebär bl.a. en nergrävning av tunnelbanan samt möjlighet att på sikt öppna Riddarholmskanalen.

Ta tillvara de kulturhistoriska värdena
Slussens kulturhistoria är lång och tydlig och måste tillvaratas i områdets utformning. Det aktuella förslaget öppnar upp vattnet men gräver samtidigt ut näset mellan Södermalm och Gamla stan. Därmed raderas den topografiska orsaken till varför Stockholm ligger där det ligger, men också den historiska förståelsen för Stockholms framväxt och utveckling. Som ett lås i Mälaren fungerade Stockholm både som försvarsanläggning och som omlastningsplats för in- och utrikes handelsvaror. Med det föreliggande detaljplaneförslagets genomförande kommer detta inte längre att vara synligt.

För att ändå bevara minnet och förståelsen för Stockholm som sjönärahandelsplats i kustbandet bör en Skärgårdsmarknad anläggas i området. Som förvaltningen anför att det beklagligt att den kulturmärkta trafikapparaten från 1930-talet försvinner. För att hålla minnet av den bör klöverbladens runda former återkomma i detaljer i den nya anläggningen. De kvarvarande delarna av gamla slussanläggningen från 1850, den s.k. Nils Ericson-slussen som idag används som avtappningskanal, bör lyftas fram och i möjligaste mån integreras i den nya konstruktionen. I likhet bör även eventuella lämningar från äldre slusskonstruktioner göras visuellt tillgängliga.

Gör nya Slussenområdet till ett kulturcentrum
Det är av stor vikt att Slussenområdet utvecklas till ett kulturcentrum där Stadsmuseet, Södra teatern och Debaser kan bli naturliga delar. De många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna i näraliggande kvarteren måste värnas. Stadsmuseets lokaler bör utökas och förses med en nyinrättad utställningslokal, där byggprojekt kan presenteras och stadsbyggnads- och stadsplaneringsprojekt diskuteras. På så sätt kan stockholmarna stimuleras att bli delaktiga i debatten om det offentliga rummet och om stadens framtid. Även andra kulturfunktioner bör finnas här, som till exempel ett bibliotek och en mindre teaterlokal och biograf.

Planera för biogasbåtar
Stockholm är staden på vattnet, och vad kan väl då vara bättre än att se just vattenvägarna som en lösning på framtidens kommunikationsproblem. Vi bör planera för flera båtlinjer för miljövänliga biogasbåtar på såväl Riddarfjärden och Mälaren som på Saltsjösidan. I ett sådant båtlinjenät är Slussen den mest naturliga knytpunkten. Infrastrukturen på båda sidan om Slussen måste därför planeras för detta med kajer och tydliga kopplingar till bl.a. buss och tunnelbana.

Turbin
Den nya Slussen-konstuktionen bör inbegripa en turbin för att ta tillvara energi från vattenströmmen. Energin bör sedan användas lokalt kring Slussen för belysning eller konstverk.

Kallbadhus
I anslutning till det nya Slussen bör man även överväga badmöjligheter i form av ett kallbadhus, på Mälarsidan, vilket manifesterar den i storstadssammanhang unika möjligheten att kunna bada mitt i en storstad.